oberoende revision

Skriftlig fråga 1998/99:332 av Flyborg, Eva (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-05
Besvarad
1999-02-11
Anmäld
1999-02-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:332 av Eva Flyborg (fp) till statsministern om oberoende revision

den 5 februari

De senaste dagarna har vi fått oroande rapporter om stora statliga utgifter i samband med företagsaffärer. Det ena är 100 miljoner kronor i förmodade konsultarvoden i affären mellan Telia och Telenor. Det andra är stora statliga förluster, omkring 150 miljoner, i samband med Prosolvias konkurs.

I tisdags kunde vi dessutom läsa i tidningarna om Sveriges bristande revision. Vi uppfyller inte de krav på en fristående revision som EU ställer på nya medlemsländer.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsministern:

Avser regeringen att vidta några åtgärder för att öka kontrollen av vad skattemedlen används till?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:332 besvarad av Finansminister Erik Åsbrink

Svar på fråga 1998/99:332 om oberoende revision
    Finansminister Erik Åsbrink

den 11 februari

Eva Flyborg har frågat statsministern om regeringen avser att vidta några åtgärder för att öka kontrollen av vad skattemedel används till. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Först vill jag betona att ineffektiv användning av statliga medel inte kan accepteras. Kontrollen av att skattemedel används på rätt sätt är därför ett prioriterat område i regeringens arbete. I syfte att stärka kontrollfunktionen i staten har regeringen föreslagit att ca 100 miljoner kronor per år skall avsättas under en treårsperiod för att möjliggöra en sådan förstärkning. Riksdagen har mot denna bakgrund anvisat totalt 305 miljoner kronor för detta ändamål. I budgetpropositionen för år 1999 lämnade regeringen en redogörelse för resultatet av dessa insatser. Jag vill särskilt peka på värdet av sektorsövergripande insatser, liksom andra former av samarbete mellan olika myndigheter.

Revisionen av myndigheterna under regeringen utförs av Riksrevisionsverket, som sedan den 1 juli 1998 är ett renodlat revisionsorgan. Som framgår av budgetpropositionen för år 1998 genomfördes den organisatoriska förändringen för att markera revisionens oberoende och stärka verkets integritet. Revisionen bedrivs enligt god sed. Varje vår lämnar Riksrevisionsverket revisionsuttalanden för samtliga myndigheter. Eventuella brister som påtalas i samband med revisionen skall åtgärdas. Verkets effektivitetsrevision utför djupgående granskningar av effektiviteten i den statliga verksamheten och i de statliga åtagandena.

När det gäller revisionen av statliga bolag gäller samma förutsättningar som för andra aktiebolag, dvs. bolagsstämman väljer revisor som skall uppfylla de krav som ställs upp i aktiebolagslagen. I statliga bolag gäller dessutom att Riksrevisionsverket i regel utser en kvalificerad revisor i syfte att ytterligare stärka kontrollen av de statliga bolagen.

Med anledning av de företagsaffärer som frågeställaren nämner vill jag framhålla att det från skattebetalarnas perspektiv är viktigt att statliga affärsuppgörelser sköts på ett professionellt sätt. Det kan därför vara befogat att betydande resurser sätts av för att säkra en lyckad affärsuppgörelse.

Sammanfattningsvis menar jag att regeringen har vidtagit en rad viktiga åtgärder för att öka kontrollen av skattemedlen. Regeringens långsiktiga arbete med att stärka kontrollen av statens medel kommer att fortsätta.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.