Oberoende instans för forskningsfusk
Skriftlig fråga 2006/07:1395 av Andersson, Yvonne (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-06-19
- Inlämnad
- 2007-06-19
- Besvarad
- 2007-06-27
- Besvarad
- 2007-07-03
- Svar anmält
- 2007-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 juni
Fråga
2006/07:1395 Oberoende instans för forskningsfusk
av Yvonne Andersson (kd)
till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)
Forskningsfusk är ett brott, inte bara mot vetenskap och finansiär utan också mot den individ som kan få liv och hälsa ödelagt, till exempel genom att utsättas för medicinska behandlingsmetoder som inte har saklig grund. Forskningsfusk äventyrar forskningsresultatens tillförlitlighet och bidrar till ett undergrävt förtroende för forskningsresultat som sådana. Forskningsfusk påverkar också relationen mellan forskare negativt.
I Danmark finns sedan mer än tio år en från universiteten fristående central instans – UVVU (Udvalgene vedrørende videnskabelig uredelighed) – dit både arbetsgivare, forskare och allmänhet kan vända sig vid misstanke om oredlighet. UVVU kan också ta upp fall på eget initiativ.
Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har i dagarna lyft frågan om en oberoende instans för prövning av forskningsfusk. Kristdemokraterna har i flera år verkat i samma riktning, inte minst genom rapporten Förstklassig forskning.
Min fråga till utbildningsministern är:
Vad avser utbildningsministern att göra för att oredlighet i forskning bättre än i dag ska kunna identifieras och stävjas?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1395 besvarad av Utbildningsminister Lars Leijonborg
Svar på fråga
2006/07:1395 Oberoende instans för forskningsfusk
Utbildningsminister Lars Leijonborg
Yvonne Andersson har frågat mig vad jag avser att göra för att oredlighet i forskning bättre än i dag ska kunna identifieras och stävjas.
Yvonne Andersson knyter an till en fråga som är av stor betydelse för forskningen och för samhället. Det är inte någon ny fråga, tvärtom har den diskuterats under många år.
En parlamentarisk kommitté tog bland annat upp frågan om oredlighet i forskningen i slutet av 1990-talet. I sitt betänkande God sed i forskningen (SOU 1999:4) föreslog kommittén bland annat en central instans för prövning av frågor rörande oredlighet i forskningen och en definition av begreppet oredlighet i forskning. I remissbehandlingen av kommitténs förslag avstyrktes dessa förslag. Kommitténs förslag behandlades i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Slutsatsen blev att det inte fanns skäl att skapa någon ny ordning med ett centralt organ för att utreda forskningsfusk och att den föreslagna definitionen av oredlighet i forskning var svår att använda.
För statliga huvudmän för forskningsverksamhet finns vissa författningar på området. Enligt högskolelagen (1992:1434) ska verksamheten vid universitet och högskolor avpassas för att nå hög kvalitet såväl i utbildning som i forskningen och i det konstnärliga utvecklingsarbetet. I högskolelagen sägs även att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas. Vidare anges att rektor leder verksamheten närmast under styrelsen. Av detta följer att rektor har ett ansvar för att utredningen av en misstanke om oredlighet i forskning kommer till stånd samt formerna för dessa utredningar. För anställda vid bland annat statliga universitet och högskolor finns det regler om tjänsteförseelse och regler vid brottsliga handlingar. För studenter finns regler om disciplinära åtgärder.
En ny bestämmelse, som innebär att en högskola som får kännedom om misstankar om oredlighet i forskning ska utreda misstankarna, har införts i högskoleförordningen (1993:100). Bestämmelsen trädde i kraft den 1 september 2006. Genom bestämmelsen betonas ansvaret för utredning av misstänkt oredlighet i forskning.
Regeringen har, såsom Yvonne Andersson också skriver i sin fråga, nyligen fått in en skrivelse med förslag till hantering av vetenskaplig oredlighet från Vetenskapsrådet och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Utbildningsdepartementet kommer nu att skicka ut skrivelsen till forskarsamhället för synpunkter. Vi räknar med att få in kloka åsikter efter sommaren och kommer då att ha ett digert underlag som utgångspunkt för regeringens fortsatta arbete.
Det är angeläget att frågor om oredlighet inom forskning hanteras på ett sådant sätt att allmänhetens förtroende för forskningen främjas. Detta är nödvändigt för vetenskapens förankring i ett demokratiskt samhälle. Människors förtroende för forskning är även en förutsättning för främjande av ett vetenskapligt synsätt i samhället. Det är även viktigt att enskilda personer som är berörda i fall av misstänkt oredlighet i forskning bemöts på ett korrekt sätt. Regeringen kommer att ta det fortsatta arbetet inom området på största allvar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.