oäkta föreningar
Skriftlig fråga 1999/2000:300 av Hedlund, Carl Erik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-29
- Anmäld
- 1999-12-07
- Besvarad
- 1999-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 november
Fråga 1999/2000:300
av Carl Erik Hedlund (m) till finansminister Bosse Ringholm om oäkta föreningarI bl.a. Stockholm har ett antal bostadsrättsföreningar fått besked från skattemyndigheten att denna överväger att ändra föreningarnas skattestatus från äkta till oäkta förening. De aktuella föreningarna har till viss del kommersiella lokaler som hyrs ut, och när mer än 40 % av de totala intäkterna i föreningen är hänförbara till annat än bostadsrätternas bruksvärdeshyra klassas föreningen som s.k. oäkta förening. Detta medför en radikalt annorlunda skattesituation för såväl föreningen som medlemmarna. Bl.a. fördubblas realisationsvinsten från 15 % till 30 %.
Orsaken till att relationstalen förändrats är att bruksvärdeshyrorna inte har höjts nämnvärt under senaste åren, medan marknadshyror för lokaler har stigit kraftigt. Även om föreningarna själva inte höjt sina utgående lokalhyror kan den höjda marknadshyran i området innebära att föreningarna klassas som oäkta.
Fastigheter av denna typ med butikslokaler i bottenplanet och bostäder i övrigt är vanligen förekommande i städernas innerområden. Det måste ur allmän synvinkel anses otillfredsställande att medborgare förorsakas ekonomisk skada utan att själva kunna påverka situationen.
Min fråga till finansministern är:
Vilka åtgärder kommer finansministern att vidta för att bostadsrättsföreningar utan egen förskyllan blir klassade som oäkta föreningar?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:300 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:300 om oäkta föreningar
Finansminister Bosse Ringholm
Carl Erik Hedlund har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att bostadsrättsföreningar utan egen förskyllan blir klassade som oäkta föreningar.
Bakgrunden till den ställda frågan är att skattemyndigheterna överväger att ändra ett antal bostadsrättsföreningars skattestatus från äkta till oäkta föreningar.
Med äkta bostadsrättsförening avses en förening vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt medlemmarna bereda bostäder i föreningens fastigheter (2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt). Riksskatteverket har i rekommendationer beskrivit hur gränsen mellan äkta och oäkta föreningar ska dras (RSV S 1998:3).
Konsekvensen av att en bostadsrättsförening klassas som äkta är att den i stället för att vara konventionellt beskattad blir schablonbeskattad. När det gäller beskattningen av bostadsrättsinnehavarna i en sådan förening gäller andra och mer förmånliga regler än annars. Reavinstbeskattningen är 15 i stället för 30 % och uppskov med beskattningen kan medges vid bostadsbyte. Tanken bakom gränsdragningen mellan äkta och oäkta förening är att den skattemässiga särbehandlingen inte är motiverad om en förening har alltför höga inkomster från annat än boende, t.ex. från lokaluthyrning.
I Riksskatteverkets rekommendationer är gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar kopplad till taxeringsvärdet. Sålunda krävs för att en bostadsrättsförening ska betraktas som äkta att minst 60 % av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet belöper på bostäder som upplåtits till medlemmarna. Fördelningen av taxeringsvärdet sker i förhållande till hyresvärdena.
Vad som hänt i t.ex. Stockholms innerstad är att taxeringsvärdet för lokaldelarna i bostadsrättshus har stigit medan däremot taxeringsvärdet för bostadsdelarna har hållits tillbaka. Detta beror på att man vid taxeringen av bostadsrättshus utgår från möjliga hyresinkomster. Om dessa begränsas av hyresregleringen kommer bostadsdelens taxeringsvärde att begränsas i motsvarande mån. En annan omständighet som påverkar värderelationen mellan bostäder och lokaler är att taxeringsvärdena på bostadsdelarna har frysts på 1997 års nivå medan taxeringsvärdena på lokaldelarna har räknats upp årligen.
För närvarande utreds ett antal frågor på bostadsbeskattningens område, bl.a. frågan om neutralitet mellan olika upplåtelseformer. Frågor kring bostadsbeskattningen kommer att aktualiseras under nästa år då dessa utredningar ska vara klara. Innan dess är jag inte beredd att ta ställning till vilka åtgärder som kan vara befogade när det gäller gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.