Nyttjandet av PKU-registret vid brottsutredningar
Skriftlig fråga 2005/06:809 av Tjernberg, Gunilla (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-01-18
- Inlämnad
- 2006-01-18
- Besvarad
- 2006-01-25
- Svar anmält
- 2006-01-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 januari
Fråga 2005/06:809 av Gunilla Tjernberg (kd) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Nyttjandet av PKU-registret vid brottsutredningar
Umeå är en stad i skräck. Polisens bevis visar att Hagamannen återigen börjat attackera ensamma kvinnor i staden, den här gången mer brutalt än tidigare. Många kvinnor, både äldre och yngre, tvingas anpassa vardagen för att öka sin säkerhet.
Hagamannen har, än så länge, gjort sig skyldig till åtta överfall i Umeå. De första sju ägde rum 1998@2000. Attackerna kom plötsligt, var mycket våldsamma och skedde i flera fall i stadsdelen Haga. En DNA-analys visar att det var samma man som låg bakom den grova våldtäkten på en 52-årig kvinna för en månad sedan.
Hade det funnits ett utbyggt DNA-register i Sverige hade vi med största sannolikhet redan kunnat ringa in och gripa Hagamannen. Nu finns dock inte ett sådant register. Umeåpolisen har därför vänt sig till det så kallade PKU-registret för att med dess hjälp kunna ringa in, alternativt utesluta, tänkbara gärningsmän. Såväl juristen på Huddinge sjukhus som Regeringsrätten har sagt nej. Polisen får inte nyttja registret för att ringa in en tänkbar gärningsman som förgripit sig på, hittills, åtta kvinnor.
Jag anser att, vid så allvarliga brott som ovanstående, är det viktigt att samhället gör allt som står i dess makt för att ringa in och gripa förövaren. Där ingår, enligt min mening, att öppna möjliga register som kan identifiera gärningsmannen. Utifrån detta vill jag fråga justitieministern:
Hur avser ministern att agera för att ge den svenska polisen möjlighet att använda PKU-registret för att lösa allvarliga brott som de som just nu lamslår Umeå?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:809 besvarad av Ylva Johansson
den 25 januari
Svar på fråga 2005/06:809 om nyttjandet av PKU-registret vid brottsutredningar
Statsrådet Ylva Johansson
Gunilla Tjernberg har frågat justitieministern vad han avser att göra för att ge den svenska polisen möjlighet att använda PKU-registret för att lösa allvarliga brott som de som just nu lamslår Umeå.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Vid PKU-laboratoriet på Karolinska Universitetssjukhuset undersöks blodprover från i princip samtliga nyfödda barn i landet för att tidigt kunna upptäcka och behandla barn med vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. Provtagningen görs ett par dagar efter barnets födelse. Den är frivillig och föregås av information till föräldrarna som därefter måste ge sitt samtycke innan provet tas. Efter att undersökningarna genomförts sparas kvarvarande blodprov i den så kallade PKU-biobanken. Åtskilt från detta förvaras i ett särskilt arkiv personuppgifter om mor och barn. Ett enskilt blodprov kan inte letas fram utan att man först har tillgång till personuppgifterna som således förvaras på annan plats än blodproverna. PKU-registret innehåller uppgifter på så gott som samtliga personer som är födda i Sverige 1975 eller senare.
Om det skulle öppnas möjlighet för polisen att använda uppgifterna i brottsutredningar befarar jag att många skulle lämna registret. Registret skulle då förlora i betydelse både som underlag för forskning och för brottsbekämpning. Man måste komma ihåg vilket ursprungligt syfte registret har. Proverna har tagits från det nyfödda barnet för att kunna undersöka om barnet har en viss ämnesomsättningssjukdom. Det är detta föräldrarna har lämnat sitt samtycke till. Om proverna skulle få användas till andra ändamål riskerar det att undergräva förtroendet för hälso- och sjukvården. Jag är därför emot att öppna PKU-registret för brottsbekämpande ändamål.
Här kan också nämnas att nya bestämmelser i rättegångsbalken nu gör det möjligt att dels regelmässigt ta DNA-prov på den som skäligen kan misstänkas för brott på vilket fängelse kan följa, dels ta DNA-prov på annan än den som skäligen kan misstänkas för brott, om det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredningen av ett brott som kan leda till fängelse.
Förutsättningarna för att registrera DNA-profiler i DNA-registret enligt polisdatalagen har också utvidgats så att alla som dömts till annan påföljd än böter får registreras liksom att personer som är skäligen misstänkta för brott på vilket fängelse kan följa får registreras i ett separat register benämnt utredningsregistret.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.