nyföretagandet

Skriftlig fråga 2001/02:551 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-21
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 2001/02:551

av Margareta Cederfelt (m) till näringsminister Björn Rosengren om nyföretagandet

Allt färre startar företag. Förra året var ett riktigt bottenår. Antalet nyregistrerade aktiebolag var 20 % färre än år 2000. Även antalet enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag minskade med 14,1 %. Tillbakagången för nystartade företag gäller för hela riket och samtliga företagsformer. Patent- och registreringsverket uttrycker sin oro över utvecklingen.

Att färre startat företag är i och för sig inte förvånande eftersom regeringen inte driver någon företagsvänlig politik, exempelvis kan nämnas förslagen om lägre arbetsgivaravgifter för offentlig sektor än privat, förlängd arbetsgivarperiod vid sjukskrivning och naturligtvis all byråkrati samt skatter och avgifter som drabbar småföretagarna.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att underlätta företagande och entreprenörskap i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:551 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 29 januari

Svar på fråga 2001/02:551 om nyföretagandet

Näringsminister Björn Rosengren

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att underlätta företagande och entreprenörskap i Sverige.

Den statistik Margareta Cederfelt refererar till presenteras av nyföretagarbarometern Jobs and Society. Jag vill understryka att den avser antalet nyregistrerade företag vilket inte är liktydigt med genuint nystartade företag. Ansvarig myndighet för Sveriges officiella nyföretagarstatistik är ITPS som med hjälp av SCB årligen presenterar statistiken avseende det faktiska nyföretagandet i Sverige. Vi bör alltså vara försiktiga med våra bedömningar innan den officiella statistiken för 2001 har publicerats.

Regeringens arbete för att främja företagsamhet är i första hand inriktat på att skapa goda ramvillkor för företagandet.

En av grundförutsättningarna är att regler ska vara så enkla och ändamålsenliga som möjligt, därför är Simplex arbete prioriterat. En av Simplex främsta uppgifter är att bevaka att samtliga förslag till nya och ändrade regler, som kan ha effekter av betydelse för småföretagare, underställs en särskild konsekvensanalys. Samtliga förslag på nya eller ändrade regler i Regeringskansliet måste passera Simplex. Syftet är att stoppa onödigt krångel. Den här uppgiften har prioriterats och Simplex granskar dagligen ett till två förslag på nya regler eller utredningar som kan ha konsekvenser för småföretag. Ett tiotal förslag har på detta sätt ändrats eller stoppats under det första halvåret i år. I det avseendet syns Simplexarbetet inte utanför Regeringskansliet. Arbetet med regelförenkling är mycket en fråga om perspektiv- och attitydförändring hos regelgivarna. Mycket energi läggs därför på att utbilda myndigheter och utredningsväsende i hur man ska arbeta med konsekvensanalyser.

När det gäller förenklingar av befintliga regler kommer skattelagstiftning, miljölagstiftning och arbetsrättslagstiftning i första hand att prioriteras. Här pågår arbete med ett antal förslag.

Regeringen har vidare uttalat i budgetpropositionen att arbetet med skatteregler för företagande ska intensifieras och avser bl.a. att komma med förslag till förändringar efter att 3:12-utredningen lämnat sitt betänkande. Det gäller främst de särskilda reglerna för aktiva ägare i fåmansbolag, men även arvs- och gåvoskattereglerna vid generationsskiften.

Arbete pågår vidare inom flera politikområden för att uppmuntra till företagande och underlätta för företagen. Förslag och beslut har redovisats i bl.a. budgetpropositionen för 2002 och propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4). Som exempel kan nämnas insatser för ett nationellt entreprenörskapsprogram, sänkning av sociala avgifter i stödområde A för små företag, införandet av ett system för mikrolån via ALMI Företagspartner AB och åtgärder för att främja kvinnors och invandrares företagande samt kooperativt företagande.

Det jag ovan beskrivit visar att regeringen på flera sätt främjar företagandet i Sverige såväl vad avser förenklingar i gällande regelverk som förbättringar inom skatteområdet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.