nyföretagandet
Skriftlig fråga 2000/01:1681 av Strömbom, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-12
- Anmäld
- 2001-09-18
- Besvarad
- 2001-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 september
Fråga 2000/01:1681
av Inger Strömbom (kd) till näringsminister Björn Rosengren om nyföretagandetNär nyföretagandet minskade med 14 % under januari och februari ställde jag i en interpellation frågor om vilka förenklingar och reformer för främst småföretagandet som näringsminister Björn Rosengren avsåg att föreslå.
Ministern talade varmt om det interna arbete som pågår i departement och myndigheter för att få till stånd en attitydförändring till gagn för små företag. I interpellationssvaret sades vidare: "För att långsiktigt skapa ett högt nyföretagande krävs insatser som skapar ett mer entreprenöranpassat samhälle. Regeringen anser att reglerna avseende företagande skall i möjligaste mån vara likartade för alla typer av företagande. Reglerna inom företagsskatteområdet skall skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv och inte vara ett hinder för nya företag."
Med anledning av att nyföretagandet fortsatt att minska, att minskningen under det första halvåret varit så kraftig som 17,9 % och att minskningen av nyföretagandet nu har ökat dramatiskt även i storstäderna som står för den största andelen nyföretagare kan man dra slutsatsen att regeringens åtgärder hittills varit otillräckliga.
Vad avser Björn Rosengren göra på kort och lång sikt för att få fart på nyföretagandet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1681 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 2000/01:1681 om nyföretagandet
Näringsminister Björn Rosengren
Inger Strömbom har frågat mig vad jag avser att göra på kort och på lång sikt för att få fart på nyföretagandet.
En dynamisk ekonomi behöver entreprenörer och växande företag för att skapa arbeten, utveckla idéer och affärer. Ett ökat företagande är därför viktigt för den svenska tillväxten och sysselsättningen.
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) tar med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) årligen fram Sveriges officiella statistik avseende nyföretagandet i Sverige. Denna statistik visar att antalet nystartade företag ökade med 10 % under 2000 jämfört med 1999. Nyföretagandet har därmed nästan fördubblats sedan lågkonjunkturen i början av 1990-talet.
Detta visar att regeringens politik har skapat möjligheter för fler nya företag. Tyngdpunkten i näringspolitiken är att skapa goda ramvillkor och därmed förbättra villkoren för företagande så att det samlade kunnandet, kapitalet och övriga tillgångar utnyttjas på bästa sätt.
För ett fortsatt högt och ökande nyföretagande krävs ytterligare insatser för att skapa ett gott företagsklimat i Sverige. Regeringens arbete för att stimulera företagande och förnyelse bygger i första hand på goda basvillkor. Regler ska vara så enkla och ändamålsenliga som möjligt. En effektiv konkurrens ska råda på olika marknader, så att utvecklingen kommer konsumenterna till godo. Detta har jag nämnt i svaret på din tidigare interpellation. Regeringen har också tillsatt en projektgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. ska studera de eventuella hinder, i exempelvis reglerna för arbetslöshets- och sjukförsäkringen, som kan finnas för individer att gå över från att vara anställd till att vara företagare. Gruppen ska redovisa sin slutrapport senast den 31 december år 2001. Utöver dessa insatser kan nämnas forskning, nyföretagarlån, informationssatsningar som Startlinjen, satsningar på lokala kooperativa utvecklingscentrum, stöd till organisationer som främjar entreprenörskap och nyföretagande som Jobs & Society, Internationella företagarföreningen i Sverige (IFS) och Ung företagsamhet osv.
Företagande ska stimuleras och vara tillgängligt för alla grupper i samhället, för den invandrade befolkningen såväl som övriga svenskar. För att skapa bättre förutsättningar och stimulera företagande i alla grupper i samhället satsar regeringen ytterligare 42 miljoner kronor fördelat på en treårsperiod för att framför allt främja kvinnors, invandrares och kooperativt företagande.
Vi har det senaste året gått in i en mer osäker konjunkturperiod. Jag kommer noga att följa vad detta innebär för utvecklingen bl.a. avseende nyföretagandet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.