Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
Skriftlig fråga 2024/25:564 av Serkan Köse (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-10
- Överlämnad
- 2024-12-10
- Anmäld
- 2024-12-11
- Svarsdatum
- 2024-12-18
- Besvarad
- 2024-12-18
- Sista svarsdatum
- 2024-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Den 31 maj 2023 presenterades delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24), som innehåller förslag för att underlätta nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Förslagen inkluderar en utvidgning av målgruppen för Arbetsförmedlingens etableringsprogram och en mer flexibel utformning av programmet baserat på individens behov.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att utredningens förslag implementeras och att nyanlända kvinnor snabbare och mer effektivt kan etablera sig på arbetsmarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:564 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:564 Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2024/25:564 av Serkan Köse (S)
Nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att förslagen i Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration (SOU 2023:24) implementeras och att nyanlända kvinnor snabbare och mer effektivt kan etablera sig på arbetsmarknaden.
I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen flera satsningar för att förstärka integrationen.
Utrikes födda kvinnor har svårare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden jämfört med utrikes födda män. I delbetänkandet Etablering för fler konstateras att det är vanligare att kvinnor avbryter etableringsprogrammet för att vara föräldralediga. De som får barn före eller under sin tid i etableringsprogrammet riskerar att förlora tid i programmet eftersom nyanlända i dag enbart har möjlighet att delta i 24 månader under de första 3 åren efter folkbokföring.
För att stärka integrationen behöver förutsättningarna för nyanlända att slutföra etableringsprogrammet förbättras. I syfte att öka möjligheterna för nyanlända som är föräldrar med små barn att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden avser regeringen därför att införa en möjlighet att vara frånvarande från etableringsprogrammet under föräldraledighet med barn upp till 12 månader utan att förlora tid med etableringsinsatser. Detta bedöms främst ha en positiv påverkan på nyanlända kvinnors förutsättningar att få stöd till egen försörjning.
Utredningen konstaterar också att eftersom många utrikes födda kvinnor får barn under de första åren i Sverige finns ett behov av riktade insatser. Regeringen föreslår därför dessutom en förstärkning med 31 miljoner kronor 2025, och 28 miljoner kronor fr.o.m. 2026, till insatser som språkträning, läsfrämjande insatser och studie- och yrkesvägledning för utrikes födda som är hemma med barn. Utöver ökade möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet, särskilt för utrikes födda kvinnor, kan satsningen bidra till ett ökat deltagande i förskolan för barn till utrikes födda, vilket ger förbättrade möjligheter till lyckad integration även för barnen.
Sedan tidigare pågår dessutom två fleråriga regeringsuppdrag. Dels har flera myndigheter i uppdrag att genomföra en myndighetsgemensam plan för att fler utrikes födda kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden. Dels har regeringen en treårig överenskommelse (2023-2025) med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om öppen förskola som verktyg för att öka utrikes födda kvinnors möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.
Stockholm den 18 december 2024
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.