Nya sektorer för den fria rörligheten
Skriftlig fråga 2009/10:823 av Adolfsson Elgestam, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-05-21
- Inlämnad
- 2010-05-21
- Besvarad
- 2010-05-26
- Svar anmält
- 2010-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2009/10:823 Nya sektorer för den fria rörligheten
av Carina Adolfsson Elgestam (s)
till statsrådet Ewa Björling (m)
Den 14 april avlämnade regeringen en handelspolitisk deklaration i riksdagen och i den omnämns arbetet inom den inre marknaden och tjänstedirektivet. Regeringen säger där:
”Vid årsskiftet togs två viktiga steg på vägen mot en öppnare inre marknad då de omfattande reformpaketen tjänstedirektivet och varupaketet trädde i kraft.
Inom varuområdet beräknas de förenklingar som paketet innehåller kunna leda till vinster för företag och konsumenter på 150 miljarder euro. Den förenklade och mindre byråkratiska tjänstehandeln antas samtidigt kunna lägga grunden för att mer än en halv miljon arbetstillfällen skapas.
Sverige har varit och kommer att fortsätta att vara pådrivande för att fördjupa och utveckla den inre marknaden ytterligare. Det handlar både om att hitta kvarvarande brister inom dagens regelverk och om att bidra till diskussionen om hur vi kan gå vidare med samarbetet, till exempel genom att utsträcka den fria rörligheten till nya sektorer.”
Vilka nya sektorer avser statsrådet att utsträcka den fria rörligheten till?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:823 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
den 26 maj
Svar på fråga
2009/10:823 Nya sektorer för den fria rörligheten
Statsrådet Ewa Björling
Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig med anledning av handelspolitiska deklarationen om vilka nya sektorer jag avser att utsträcka den fria rörligheten till. Jag vill inledningsvis säga att jag är tacksam för frågan då den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital är grunden för världens största ekonomi, EU:s inre marknad. Den består av en halv miljard människor, 30 länder och 20 miljoner företag. Hur vi väljer att utveckla denna marknad är därför av yttersta betydelse.
När det gäller vilka områden och sektorer på den inre marknaden som kan vara intressanta att utveckla är det något som diskuteras mycket just nu. Professor Mario Monti presenterade för ett par veckor sedan en rapport där han konstaterar att det behövs en ny strategi för att nylansera den inre marknaden. Monti anser att en utgångspunkt bör vara att lyckas visa för medborgare, konsumenter och små och medelstora företag att den inre marknaden innebär fördelar för dem. Monti ser framför sig en paketlösning som går ut på att medlemsstater som har en tradition av att ta stor hänsyn till socialt ansvar lättare ska kunna ta till sig nya åtaganden när det gäller konkurrens och frihandel om detta sker parallellt med åtgärder som tar sociala hänsyn i form av målinriktade insatser.
Jag välkomnar Montis analys i stort då rapporten är högst relevant och tar upp många viktiga områden på den inre marknaden som kan utvecklas. Särskilt intressanta är de förslag om utvecklandet av en digital inre marknad, konsumentfrågor, grön tillväxt, antagandet av ett EU-patent samt vikten av tjänstedirektivet.
När det gäller det nyligen genomförda tjänstedirektivet är det viktigt att framhålla att det för närvarande pågår en utvärdering där EU-länderna analyserar implementeringen samtidigt som kommissionen granskar genomförandena. Dessa pågående processer kommer med största sannolikhet att utvisa vilka ytterligare åtgärder som behövs i framtiden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.