Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

nya partydroger

Skriftlig fråga 1999/2000:1041 av Ekendahl, Maud (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-26
Anmäld
2000-06-06
Besvarad
2000-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 maj

Fråga 1999/2000:1041

 av Maud Ekendahl (m) till socialminister Lars Engqvist om nya partydroger

Uppfinningsrikedomen när det gäller att hitta nya partydroger tycks vara outtömlig. Nu nås vi än en gång av rapporter om nya och livsfarliga partydroger, nämligen GBL och butandiol. Den här gången tycks det inte heller gå att genom narkotikaklassning av produkten kriminalisera hanteringen av drogen trots att den i kroppen omvandlas till den numera narkotikaklassade drogen GHB.

Enda chansen att få stopp på missbruket av GBL och butandiol är uppenbarligen att anmäla dessa ämnen till EU:s frivilliglistor. De kemiföretag som tillverkar butandiol får därigenom förbinda sig att vara försiktiga vid försäljningen och rapportera misstänkta kunder till polisen. Tyvärr kommer detta nog att visa sig inte räcka till. Det visar erfarenheterna från försäljning av bl.a. rödsprit.

Det är en oroande utveckling att ungdomar ständigt hittar på nya och farliga sätt att berusa sig. Uppenbarligen förstår de själva inte hur farliga dessa vätskor är.

Vad avser socialministern vidta för åtgärder för att det ska bli möjligt att på ett tidigt stadium sätta stopp för nya partydroger?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1041 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 5 juni

Svar på fråga 1999/2000:1041 om nya partydroger

Socialminister Lars Engqvist

Maud Ekendahl har frågat mig vad jag avser vidta för åtgärder så att det blir möjligt att på ett tidigt stadium sätta stopp för nya partydroger.

Låt mig börja med att säga att jag delar Maud Ekendahls oro för de nya sätt som ungdomar berusar sig på. Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor har tillskapats bl.a. i syfte att kunna reglera sådana preparat som, exempelvis i avvaktan på narkotikaklassning, behöver kontrolleras. Vidare deltar Sverige i EU-samarbetet i vad som kallas "Early Warning System" inom ramen för "Joint action on new synthetic drugs". Detta tidiga varningssystem har bildats som ett nätverk mellan medlemsstaterna just i syfte att så tidigt som möjligt upptäcka nya trender inom drogberusningskulturen.

Ansvaret för utredningen och behovet av narkotikaklassificering av droger som saknar medicinsk användning, liksom behovet av klassificering av varor som bör omfattas av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor, åvilar Folkhälsoinstitutet. Sedan våren 1999 är flera centrala myndigheter, bl.a. polisen och de sociala myndigheterna skyldiga att rapportera till Folkhälsoinstitutet, när de i sin verksamhet träffar på nya medel som används för missbruksändamål. Syftet med denna rapporteringsskyldighet är att snabbare kunna ge regeringen ett underlag för beslut om klassificering av nya droger.

I den mån det föreligger behov av det sker således en fortlöpande klassificering av preparat som är avsedda för missbruks- eller berusningsändamål, antingen som hälsofarlig vara eller som narkotika.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.