nya invandrarelever och de nationella proven
Skriftlig fråga 2004/05:192 av Thalén Finné, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-10-22
- Inlämnad
- 2004-10-22
- Besvarad
- 2004-10-27
- Svar anmält
- 2004-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 oktober
Fråga 2004/05:192
av Ewa Thalén Finné (m) till utbildningsminister Thomas Östros om nya invandrarelever och de nationella provenI grundskolan i dag ska alla elever i årskurserna 5, 8 och 9 göra nationella prov för att undersöka kunskapsnivån på skolorna runtom i Sverige @ i grunden en positiv åtgärd. Dock uppstår problem för elever som nyligen har kommit till Sverige. Det känns mycket negativt för till exempel en 14-åring som kanske kom till Sverige för ett år sedan med en skolgång i sitt tidigare land på kanske två år, att i förberedelseklass konfronteras med ett nationellt prov i svenska. Ett prov som eleven inte har minsta möjlighet att klara av.
Inte nog med att detta uppfattas som negativt av den enskilde eleven: Det blir också onödig negativ statistik för en enskild skola, där resultatet faktiskt blir sämre än vad det egentligen är om man räknar in elever som haft en normal skolgång.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta med anledning av denna problematik?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:192 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2004/05:192 om nya invandrarelever och de nationella proven
Utbildningsminister Thomas Östros
Ewa Thalén Finné har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av den problematik som uppstår när nyanlända elever med annan etnisk bakgrund än svensk ska delta i de nationella proven.
De nationella proven är ett viktigt verktyg för att bidra till likvärdighet i betygssättningen på nationell nivå. Andra syften med proven är att bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt över landet och att konkretisera de styrdokument som utgör underlag för skolverksamhetens planering och genomförande. Genom insamling av ämnesproven i skolår 9 bidrar de också till att ge en nationell bild av i vilken utsträckning de nationella målen i grundskolan nås.
Enligt 7 kap. 10 § grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. Ämnesprov i samma ämnen kan användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling.
Resultaten på de olika delarna i ämnesproven för skolår 9 kan föras in i en resultatprofil. Avsikten är att läraren när han eller hon sätter slutbetyget i ämnet dels ska ha stöd av provresultatet, dels ska ta hänsyn till elevens övriga prestationer. Det innebär att proven endast utgör en del av lärarens underlag för betygssättning. Proven mäter inte heller samtliga mål som finns för de aktuella ämnena.
Det finns både för- och nackdelar med att låta alla elever genomföra samma prov. Skolverket har bedömt att det är mest ändamålsenligt att vissa nödvändiga anpassningar beroende på den enskilde elevens behov och förutsättningar görs på lokal nivå, där man känner eleverna bäst. Det finns också vissa riktlinjer från Skolverket om hur läraren ska bedöma elever som följer undervisningen i svenska som andraspråk.
För en elev som nyligen kommit till Sverige är dialogen mellan lärare, elev och föräldrar om elevens studieutveckling central. Denna kan ske i samband med utvecklingssamtalet men också i annan form. Det är naturligt att i detta sammanhang tolka och förklara resultaten från de nationella prov och andra kunskapsmätningar som eleven deltagit i.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förtydliga och förstärka den skriftliga informationen mellan skola och hem. En av de insatser som gjorts är att införa en skyldighet för skolan att utfärda ett skriftligt omdöme om en elev inte når upp till de mål som enligt kursplanen skulle ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Ett skriftligt omdöme styrker den arbetsinsats som eleven har gjort och de kunskaper eleven har, vilket är betydelsefullt för självkänslan och självbilden.
I det nationella provsystemet ingår för grundskolans del dessutom ett diagnostiskt material för att bedöma elevernas starka och svaga sidor. De diagnostiska materialen är uppbyggda på ett sådant sätt att läraren eller arbetslaget ska kunna välja både vid vilken tidpunkt materialen används och vilka delar som passar bäst i förhållande till hur undervisningen planerats lokalt och till hur planeringen ser ut för den enskilda eleven.
Ett arbete med att utveckla det nationella provsystemet pågår. Skolverket har under senare tid avrapporterat flera uppdrag till regeringen avseende provsystemet som nu bereds i Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.