Nya farliga nätdroger

Skriftlig fråga 2015/16:1062 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-05
Överlämnad
2016-04-05
Anmäld
2016-04-06
Svarsdatum
2016-04-13
Sista svarsdatum
2016-04-13
Besvarad
2016-04-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Ungefär två nya så kallade nya designdroger eller nätdroger upptäcks inom EU varje vecka. Folkhälsomyndigheten har bestämt att stödet till forskning som kartlägger farligheten med respektive drog ska slopas. Samtidigt inträffar omkring fyra allvarliga drogrelaterade förgiftningsfall varje dag i Sverige, enligt professor Anders Helander vid Karolinska Institutet.

En metod att snabbare kunna bekämpa och stoppa nya nätdroger handlar om familjeklassning av narkotika. Metoden innebär att man, i stället för som hittills klassificera substanser individuellt som narkotika, klassar en hel grupp av närbesläktade ämnen som har en gemensam grundstruktur – detta i syfte att kunna hindra dem som vill kringgå lagstiftningen genom att ändra sammansättningen i en drog för att undvika att den klassas som narkotika. 

Förra året den 8 april vann allianspartiernas politik en viktig omröstning i riksdagen om familjeklassning av narkotika. I ett tillkännagivande till regeringen med rösterna 168 mot 144 fattades beslut om att regeringen ska agera för att göra det möjligt att införa familjeklassning av narkotika i Sverige. Regeringspartierna och Vänsterpartiet reserverade sig emot beslutet.

Regeringen och ansvarigt statsråd Wikström har, under galgen, tillsatt en utredning om nätdroger som ska redovisa sitt betänkande den 1 november 2016. Det är bra. Samtidigt handlar politik om att prioritera. Denna regering har hittills valt att inte prioritera bekämpningen av nya droger. Det finns exempel på nätdroger som är uppemot 100 gånger starkare än morfin, och ändå är dessa inte narkotikaklassade. Stöd till forskning av droganalyser behövs, därtill familjeklassning. Det handlar om framför allt våra ungdomars liv och hälsa.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:

 

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta nu för att säkerställa kort- och långsiktiga strategiska resurser till stöd för forskning, kartläggning och analyser av bland annat farligheten i nya nätdroger?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1062 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/02540/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1062 av Cecilia Widegren (M) Nya farliga nätdroger

Cecilia Widegren har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag nu avser att vidta för att säkerställa kort- och långsiktiga strategiska resurser till stöd för forskning, kartläggning och analyser av bland annat farligheten i nya nätdroger.

Hösten 2014 inträffade ett antal akuta förgiftningsfall där unga personer använt den psykoaktiva substansen som i dagligt tal faller under begreppet spice. Jag såg detta som mycket oroande och samlade därför ett antal experter och myndigheter för att diskutera insatser för att motverka denna utveckling, bland annat hur klassificeringen av nya psykoaktiva substanser kan effektiviseras. Det är bakgrunden till att regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för att effektivisera klassificeringsprocesserna för narkotika och hälsofarliga varor, analysera möjligheterna att klassificera substanser som narkotika eller hälsofarliga varor i grupper i stället för att som i dag klassificera varje substans enskilt (s.k. familjeklassning) samt utreda möjligheterna att tillfälligt förbjuda försäljning av substanser som kan komma att förklaras som narkotika eller hälsofarliga varor. Utredningens uppdrag tar omhand det tillkännagivande som Cecilia Widegren refererar till i sin fråga. Utredningen ska lämna sina förslag i november i år. Även på EU-nivå pågår ett arbete för att ytterligare öka förutsättningarna att begränsa nätdroger på marknaden.

I sin fråga refererar Cecilia Widegren även till professor Anders Helander vid Karolinska Institutet, som framfört att Folkhälsomyndigheten bestämt att inte längre stödja forskning som kartlägger farligheten med respektive drog.

Regeringen avsätter varje år 40 000 000 kronor för att utveckla ett kunskapsbaserat preventivt arbete inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT-området). Dessa medel hanteras av Folkhälsomyndigheten och ska användas till att stödja tillämpning och spridning av kunskapsbaserade metoder, utveckla nya metoder och arbetssätt, generera ny kunskap samt sprida erfarenheter av framgångsrikt och väl dokumenterat arbete.

Syftet är att stödja utvecklingen av ett kunskapsbaserat ANDT-preventivt arbete genom ett tidsbegränsat ekonomiskt stöd för att utveckla och utvärdera insatser som, om de visar sig vara framgångsrika, ska tillämpas och bli en del i det ordinarie arbetet. Det faktum att dessa medel kan sökas för en begränsad tidsperiod, oftast tre år, innebär att stödmottagaren behöver ha en plan för den långsiktiga finansieringen och förvaltningen av det utvecklingsarbete man vill genomföra.

Ett utvecklingsprojekt som fått ekonomiskt stöd via Folkhälsomyndighetens ANDT-utvecklingsmedel, är samverkansprojektet STRIDA. STRIDA innebär toxicitetsutredning och riskbedömning av internetdroger baserat på laboratorieanalyser. Syftet med stödet har varit att utveckla den arbetsmetod som STRIDA innebär, för att efter stödperiodens slut kunna införliva arbetssättet som en del i den ordinarie verksamheten.

Förutom de utvecklingsmedel som regeringen avsätter till Folkhälsomyndigheten för utveckling och implementering av ett kunskapsbaserat ANDT-förebyggande arbete, har Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) i uppdrag att ta fram ett program för

långsiktigt tvärvetenskapligt forskningsstöd inom områdena alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel. Programmet ska syfta till en långsiktig kunskapsuppbyggnad i samverkan med andra forskningsfinansiärer, profession och brukare, myndigheter och organisationer, och främjande bl.a. verksamhetsnära och tvärvetenskaplig forskning, implementering och nyttiggörande. Forte ska använda minst 20 000 000 kronor för ett detta ändamål.

Gabriel Wikström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.