Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

nya diagnoser och sjukförsäkringssystemet

Skriftlig fråga 2001/02:221 av Olsson, Rolf (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-16
Anmäld
2001-11-20
Besvarad
2001-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 november

Fråga 2001/02:221

 av Rolf Olsson (v) till statsrådet Ingela Thalén om nya diagnoser och sjukförsäkringssystemet

Sjukvården möter i dag allt fler patienter med s.k. nya diagnoser. Det handlar bl.a. om människor med elöverkänslighet, kronisk smärta och trötthet. Dessa människor far inte sällan illa i kontakten med sjukvården och försäkringskassan på grund av att den traditionella medicinen ännu inte funnit orsakerna till symtomen och därför alltför ofta brister i respekt. Historiskt vet vi att det beror på att vetenskapen ofta saknar diagnostiska instrument vid uppkomsten av "nya" sjukdomar. Exempel på detta är borrelia och fibromyalgi, sjukdomar som under lång tid bedömdes som psykiska symtom.

Människor med "nya diagnoser" blir också ofta styvmoderligt behandlade inom socialförsäkringssystemet, detta trots att socialförsäkringsutskottet rekommenderat att vid vetenskaplig oklar diagnos bör den försäkrade bedömas utifrån den kliniska bilden, dvs. symtom. Trots detta får många avslag från försäkringskassan med motiveringen att "åkomman var ovetenskaplig" eller att den ej ansetts vara styrkt.

Min fråga till ministern är därför följande:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att människor med s.k. nya diagnoser inte negativt särbehandlas av försäkringskassorna?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:221 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 21 november

Svar på fråga 2001/02:221 om nya diagnoser och sjukförsäkringssystemet

Statsrådet Ingela Thalén

Rolf Olsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att människor med s.k. nya diagnoser inte negativt särbehandlas av försäkringskassorna.

Regeringen ser mycket allvarligt på att sjukfrånvaron ökat kraftigt de senaste åren och har därför inlett en omfattande översyn av orsakerna till den ökande ohälsan i arbetslivet. Detta gäller ohälsan som sådan och inte vilken diagnos som angivits i det enskilda fallet. Det överordnade motivet är att minska den arbetsrelaterade ohälsan och som ett led i arbetet har olika utredningsinsatser genomförts eller påbörjats.

Arbetet har bedrivits parallellt och ett antal förslag har lämnats. Behov finns nu att sammanställa de förslag, faktaunderlag och uppslag som har framkommit på olika håll till en helhet. Det är också bakgrunden till att regeringen i årets budgetproposition har presenterat en strategi för ökad hälsa i form av ett 11-punktsprogram. Utvecklingen måste hejdas genom ett brett spektrum av åtgärder.

En av punkterna i programmet innebär en förnyelse av rehabiliteringsarbetet, där individen sätts i centrum. Enligt de utvärderingar av verksamheten som gjorts på området saknar socialförsäkringsadministrationen en enhetlig metodik i handläggningen av långa sjukfall. Dessutom är yrkesrollen för rehabiliteringssamordnare otydlig. För den sjukskrivne har detta inneburit bl.a. långa handläggningstider och att ansvaret för rehabiliteringen upplevs vara otydligt. Sjukskrivningstiden i sig är en faktor som påverkar sannolikheten att kunna återgå till arbete.

För att förhindra passivisering och för att underlätta för den sjukskrivne att komma tillbaka till arbete är det nödvändigt dels att välfungerande individanpassade rehabiliteringsåtgärder sätts in i tid, dels att en tydlig ansvarsuppdelning görs. För att åstadkomma detta krävs en förnyelse av den administrativa hanteringen av sjukfall som bedöms ligga i riskzonen för långtidssjukskrivning samt av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Regeringen avser att i början av 2002 inleda ett sådant förnyelsearbete. Syftet med verksamheten ska således vara att genom nya metoder och förändrade regler finna nya och effektivare former för hanteringen av sjukskrivningsprocessen och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Ett annat syfte är att finna en effektivare organisation för denna verksamhet.

Förnyelsearbetet innebär i huvudsak att försäkringskassans arbetsmetoder ska utvecklas och kompetensen förstärkas för att möjliggöra en tidig bedömning av den enskildes arbetsförmåga och eventuella rehabiliteringsbehov. Underlaget från arbetsgivaren utgör en viktig förutsättning för denna bedömning. I de fall där arbetsgivaren inte kan bidra till den arbetslivsinriktade rehabiliteringen har den lokala arbetsmarknadsmyndigheten en viktig roll.

Förnyelsearbetet inleds på några orter för att sedan skyndsamt utvidgas till att omfatta hela landet. Det finansieras genom att man under 2002 utnyttjar 70 miljoner kronor av de medel som är avsedda för att motverka långtidssjukskrivningar.

Avsikten med det omfattande utredningsarbete som för närvarande pågår är givetvis också att dessa åtgärder bl.a. ska säkerställa att människor med s.k. nya diagnoser inte negativt särbehandlas av försäkringskassorna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.