ny instansordning i utlänningsärenden

Skriftlig fråga 2000/01:697 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-14
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-02-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2000/01:697

av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om ny instansordning i utlänningsärenden

Kommittén om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden presenterade sitt slutbetänkande i februari 1999. Betänkandet har remissbehandlats. Statsrådet Klingvall beslutade den 31 januari 2000 efter bemyndigande av regeringen att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att ytterligare utreda alternativet att utlänningsärendena i andra instans ska handläggas av en specialdomstol. Arbetsgruppens förslag överlämnades i juni 2000. Förslaget har remissbehandlats.

Osäkerheten om Utlänningsnämndens framtid skapar ovisshet och oro för framtiden hos dess personal, något som riskerar att påverka verksamheten negativt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Klingvall:

När avser regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:697 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 23 februari

Svar på fråga 2000/01:697 om ny instansordning i utlänningsärenden

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Ulla Hoffmann har frågat mig om när jag avser lägga fram ett förslag till riksdagen om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden.

Jag är liksom Ulla Hoffmann medveten om att osäkerheten om Utlänningsnämndens framtid kan skapa ovisshet och oro hos dess personal och att detta riskerar att påverka verksamheten negativt. Jag är därför mån om att nämnden ska kunna känna att den har sina uppdragsgivares fulla stöd för att utföra sina viktiga uppgifter intill den dag då en eventuell reform ska genomföras. Jag har också en löpande dialog med Utlänningsnämnden i denna fråga för att finna en så bra lösning som möjligt.

Som Ulla Hoffmann har redogjort för i sin fråga finns det nu två huvudalternativ när det gäller vilka instanser som ska överpröva utlänningsärenden i överinstans. Den s.k. NIPU-kommittén har lagt fram ett förslag innebärande att dessa ärenden överprövas av förvaltningsdomstolar och den interdepartementala arbetsgruppen har utrett hur en specialdomstol skulle kunna fungera som överinstans.

En mycket viktig del i den föreslagna reformen är att stärka rättssäkerheten främst i asylärendena genom att en tvåpartsprocess med möjlighet till muntlig förhandling ska kunna tillämpas i utlänningsärenden. Härutöver har även föreslagits andra förändringar inom utlänningsrättens område. Bl.a. har i arbetet ingått en översyn av den nuvarande utlänningslagstiftningen. Regeringen har således inte endast att ta ställning till hur instans- och processordningen i utlänningsärendena bör se ut i framtiden, även om ställningstagandet i dessa frågor till stor del är en förutsättning för det vidare arbetet.

På grund av reformens omfattning och att de komplicerade frågeställningarna kräver noggranna analyser, bereds frågan alltjämt i Regeringskansliet för att finna en lösning som uppfyller de krav som ställdes i direktiven för NIPU:s och den interdepartementala arbetsgruppens utredningar. Först när detta arbete är avslutat kan ett förslag läggas fram till riksdagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.