ny identitet
Skriftlig fråga 2001/02:251 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-11-22
- Anmäld
- 2001-11-27
- Besvarad
- 2001-11-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 november
Fråga 2001/02:251
av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om ny identitetAlltfler grova brottslingar skaffar sig skyddad identitet. Det förekommer också att brottslingar byter namn under tiden de är dömda till fängelsevistelse.
Under det senaste halvåret har antalet personer med skyddade uppgifter inom kriminalvården ökat med nästan 20 % och antalet uppgår i dag till nästan 300 personer. Det kan självfallet finnas fall där det är befogat med skyddad identitet, men då borde identitetsskyddet ges först efter avtjänat straff. Enligt uppgifter från kriminalvårdsstyrelsen finns ett stort antal extremister och grova brottslingar bland dem som samhället valt att ge skyddad identitet.
Vad avser justitieministern vidta för åtgärder för att begränsa möjligheten till skyddad identitet under strafftiden?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:251 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 29 november
Svar på fråga 2001/02:251 om ny identitet
Justitieminister Thomas Bodström
Jeppe Johnsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att begränsa möjligheten till skyddad identitet under strafftiden.
När man talar om skyddade personuppgifter menar man i allmänhet sekretessmarkering och möjligheten till kvarskrivning. Sekretessmarkering innebär en markering i folkbokföringsregistret om att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut, eftersom uppgifterna kan omfattas av sekretess. Med kvarskrivning menas att en person efter flyttning fortfarande är folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten. Detta medges endast om personen av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier och behovet av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt. Därutöver finns det i speciellt allvarliga fall möjlighet att tillåtas använda fingerade personuppgifter. Bestämmelser om dessa möjligheter återfinns i folkbokföringslagen (1991:481) och i lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. Lagarna faller inom finansministerns ansvarsområde och jag har utformat mitt svar efter samråd med honom.
Såsom jag har framhållit i tidigare frågesvar är det sökandens behov av skydd som är utgångspunkten vid prövningen av om det är motiverat att hemlighålla personuppgifter enligt dessa bestämmelser. Det gäller samma krav i det avseendet för kriminellt belastade som för andra. En ordning som den Jeppe Johnsson förespråkar skulle medföra att den som avtjänar ett straff exkluderas från möjligheten att på detta sätt skyddas från att utsättas för brott.
Min uppfattning är att alla människor i vårt samhälle har rätt till det skydd mot brott som samhället kan erbjuda. Den princip som kommer till uttryck i bestämmelserna om skyddade personuppgifter är således viktig och riktig. Jag anser därför inte att det för närvarande finns skäl att ändra dessa bestämmelser.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.