Nürnberglagarnas tillämpning i Sverige

Skriftlig fråga 1999/2000:428 av Skånberg, Tuve (kd)

den 11 januari

Fråga 1999/2000:428

av Tuve Skånberg (kd) till statsminister Göran Persson om Nürnberglagarnas tillämpning i Sverige

Statsministern har ställt i utsikt att låta en genomlysning ske av Sveriges hållning till nazismen under andra världskriget. Vad som inte tidigare varit allmänt känt är att de tyska rasistiska Nürnberglagarna också gällde och tillämpades i Sverige, något som professor Anders Jarlert klargjorde vid sin föreläsning När svensk lag förbjöd tyska "judar" att gifta sig med "ickejudar" vid teologdagarna i Lund den 13 november 1999. Jarlert visade att de tyska raslagarna tillämpades inom äktenskapsrätten även i Sverige. En tysk s.k. arier fick inte gifta sig med någon som enligt Nürnberglagarna definierades som jude. En lag från 1904 föreskrev att utlänningar som ville ingå äktenskap i Sverige skulle prövas efter lagen i sitt hemland. 1904 gjordes flera undantag, bl.a. om hemlandets lag betraktade skilsmässa som äktenskapshinder eller tillät månggifte. Så sent som 1934 ändrades samma lag beträffande internationella skilsmässor med en svensk part. Men efter Nürnberglagarnas införande i Tyskland 1935 gjordes inga motsvarande undantag. Tyska medborgare hindersprövades i Sverige efter tysk lag. Raslagarna var visserligen främmande för svenskt rättsmedvetande, men tillämpades likväl här på grund av 1904 års lag. De tyska flyktingar som ville gifta sig tvärs över rasbarriären fick vänta tills de blivit svenska medborgare. Förutom Sverige hade endast Tyskland, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Italien, Ungern, Danzig och Polen anslutit sig till Haagöverenskommelsen från 1902, som låg till grund för 1904 års lag. Den svenska lagen ändrades först 1947.

Vilka åtgärder avser statsministern vidta för att klarlägga hur och i vilken utsträckning de tyska rasistiska Nürnberglagarna kom att tillämpas?