Norrlandsfonden
Skriftlig fråga 1997/98:992 av Björklund, Ulf (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-07
- Anmäld
- 1998-08-10
- Besvarad
- 1998-08-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 augusti
När Norrlandsfonden bildades var ett viktigt syfte att stötta Norrlands inland. Investeringsbehov med riskvilligt kapital borde det rimligen finnas stora behov av i inlandet. Inte minst med tanke på befolkningsströmmarna från inlandet ned mot kusten borde Norrlandsfonden på ett särskilt sätt i dag bevaka behoven av riskvilligt kapital för att stötta näringslivet, möjliggöra ett kvarboende och bidra till utveckling av näringslivet.
Trots att behovet av riskvilligt kapital finns tycks NF inte vara tillräckligt riskvillig. Mycket är fortfarande outlånat.
Huvudkontoret ligger i Luleå och när ett kontor öppnades i södra Norrland förlades det till Sundsvall. Detta är anmärkningsvärt. Vart tog inlandet vägen?
Regeringen har nu beslutat att NF får köpa lånestocken av gamla lokaliseringslån och regionala utvecklingslån från länsstyrelserna och NUTEK. Detta innebär att ett bra finansieringsinstrument med smidiga lösningar genom att mixa bidrag och lån försvinner. Företagen tvingas ha kontakter med flera finansieringsinstitut. Troligen minskar även riskvilligheten ytterligare liksom det regionala inflytandet. Den regionalpolitiska handläggningen hotas och sannolikheten är att mer medel hamnar vid kusten. På vilket sätt gynnas Norrlands inland?
Min fråga till näringsminister Anders Sundström är:
Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att Norrlandsfondens resurser på ett bättre sätt skall komma hela Norrlands inland till del?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:992 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
den 21 augusti
Ulf Björklund har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att Norrlandsfondens resurser på ett bättre sätt skall komma hela Norrlands inland till del.
Bakgrunden till Ulf Björklunds oro för lånemöjligheterna i inlandet är bl.a. att riksdagen på regeringens förslag beslutat att stödformen regionalt utvecklingslån skall upphöra. Motsvarande kreditbehov skall i stället tillgodoses främst genom lån från Stiftelsen Norrlandsfonden och ALMI Företagspartner AB. Utestående lånefordringar avseende lokaliseringslån och regionala utvecklingslån, som beviljats enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd och motsvarande äldre förordningar, skall överföras till Norrlandsfonden mot ersättning till staten.
Stiftelsen Norrlandsfonden skall enligt dess stadgar ägna Norrbottens län och inlandskommunerna särskild uppmärksamhet. Det är en viktig uppgift för Norrlandsfondens styrelse att fortlöpande beakta. Det avspeglar sig också i fondens årliga verksamhetsplan.
Enligt Norrlandsfonden har utlåningen från fonden i kronor under perioden 1995-1997 fördelat sig enligt följande:
Kust Inland
1995 59 % 41 %
1996 60 % 40 %
1997 57 % 43 %
Norrlandsfondens potentiella kunder (tillverkningsindustri och företagsrelaterade tjänsteföretag oberoende av storlek) fördelar sig enligt fondens beräkningar med ca 65 % i kust och 35 % i inlandet. Detta indikerar att lånebehoven i inlandet har särskilt beaktats.
Vidare har Norrlandsfonden i sin kreditpolicy uttalat en beredskap att acceptera en högre risknivå i utlåningen till inlandsföretag.
Vad gäller Norrlandsfondens kontor har regeringen konstaterat att om fonden inrättar ett flertal kontor i olika delar av Norrland skulle de begränsade resurserna splittras. Regeringen ser dock som önskvärt, att fonden ser över sin organisation med sikte på en ökad närvaro även i Jämtlands län.
Utöver de förändringar som berörts ovan har riksdagen på regeringens förslag också beslutat att Stiftelsen Norrlandsfonden genom ett kapitaltillskott skall förstärkas som riskfinansiär i norra Sverige. Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 1999 återkomma till anslagsfrågorna.
Genom de av regeringen föreslagna åtgärderna ges Norrlandsfonden möjligheter att vidareutveckla sin verksamhet och stärka den totala lånekapaciteten. Detta gynnar i sin tur såväl företag i inlands- som kustkommunerna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.