Norrlands vägar

Skriftlig fråga 1999/2000:462 av Svensson, Per-Olof (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-01-21
Anmäld
2000-01-25
Besvarad
2000-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 1999/2000:462

av Per-Olof Svensson (s) till näringsminister Björn Rosengren om Norrlands vägar

Under de senaste månaderna har vi i massmedier kunnat höra och läsa om den dåliga vägstandarden i Norrland.

Skogsindustrin har i en utredning kunnat visa att man på grund av den dåliga vägstandarden drabbas av merkostnader. I en förlängning kan det medföra fördyringar av dess produkter, vilket i sin tur i extrema fall kan hota en norrländsk industri.

I massmedier har också uppgetts att den dåliga vägstandarden @ i framför allt Norrlands inland @ leder till onödiga person- och fordonsskador och t.o.m. kan vara en orsak till dödsolyckor.

Det är tydligt att endera måste anslagen till Vägverket öka eller så måste omprioriteringar i anslagen ske.

Vad avser ministern att göra för att Norrland ska få ett trafiksäkrare vägnät?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:462 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 26 januari

Svar på fråga 1999/2000:462 om Norrlands vägar

Näringsminister Björn Rosengren

Per-Olof Svensson har frågat mig om vad jag avser göra för att Norrland ska få ett trafiksäkrare vägnät? Bakgrunden är inslag i massmedier om dålig vägstandard som leder till person- och fordonsskador eller dödsolyckor. Svensson framhåller särskilt behoven i Norrlands inland.

Regeringen har på senare år prioriterat trafiksäkerhetsmålet genom att exempelvis styra över investeringsmedel inom Vägverkets anslag till de åtgärder som är mest effektiva ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Även anslaget till drift och underhåll har under senare år legat på en nivå som i stort överensstämmer med Vägverkets redovisade behov. Under år 1998 uppfylldes målet att upprätthålla nuvarande standard men insatser har också gjorts för att återta minst 10 % av det eftersläpande underhållet. Vägverket är också ansvarigt för att avgöra var i landet insatsbehoven för både trafiksäkerhet samt drift och underhåll är störst.

Sammantaget ligger vi på en hög nivå när det gäller drift och underhållsinsatser men också när det gäller insatser för ökad trafiksäkerhet. Däremot har vi en eftersläpning i förhållande till de fastställda långtidsplanerna när det gäller nyinvesteringar, rekonstruktion, tjälsäkring m.m.

Gällande infrastrukturplaner avser perioden 1998@2007. Regeringen kommer i vår att lämna en proposition till riksdagen om inriktningen av insatser i trafikens infrastruktur 2002@2011. Ett av underlagen för regeringens proposition är en strategisk analys som tagits fram av SIKA och samtliga trafikverk. I den visas bl.a. olika medelsnivåer för såväl trafiksäkerhet som drift och underhåll samt vilka effekter som kan väntas. Val av nivå för trafiksäkerhetsinsatser kommer i det fortsatta arbetet att vägas mot andra transportpolitiska delmål såsom miljö, tillgänglighet, hög transportkvalitet och regional utveckling.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.