Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

nordiskt samarbete på biståndsområdet

Skriftlig fråga 2004/05:319 av Hansson, Agne (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-11-11
Inlämnad
2004-11-11
Besvarad
2004-11-17
Svar anmält
2004-11-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 november

Fråga 2004/05:319

 av Agne Hansson (c) till statsrådet Carin Jämtin om nordiskt samarbete på biståndsområdet

Mellan de nordiska länderna finns ett samarbete i vissa biståndsfrågor. Nordic plus-initiativet är ett sådant exempel. Det är ett utvecklingspolitiskt samarbete i Norden för att harmonisera nordiskt utvecklingsarbete så att det blir mer effektivt och mindre splittrat. Danmark, Finland, Sverige och Norge har bland annat slutit avtal med Nederländerna och Storbritannien för att harmonisera biståndet i Zambia. De nordiska länderna har också inlett samarbetsprojekt med Kanada och Schweiz för att utvärdera på vilket sätt de olika organisationerna uppför sig på landsnivå och hur det bidrar till större effektivitet i de olika samarbetsländerna. Den svenska politiken för global utveckling har nu genom riksdagens beslut utvidgats så att alla politikerområden omfattas och ska samverka i utvecklingsarbetet.

Min fråga till biståndsministern är:

Vilka åtgärder avser biståndsministern att vidta för att öka harmoniseringen av det nordiska utvecklingsarbetet gentemot utvecklingsländerna att också omfatta alla politikerområden inom Norden?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:319 besvarad av Carin Jämtin

den 17 november

Svar på fråga 2004/05:319 om nordiskt samarbete på biståndsområdet

Statsrådet Carin Jämtin

Agne Hansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka harmoniseringen av det nordiska utvecklingssamarbetet gentemot utvecklingsländerna så att dessa också omfattar alla politikområden inom Norden.

Harmonisering av biståndsprocedurer behövs för att öka effektiviteten i utvecklingssamarbetet. Fortfarande upptas en stor del av våra samarbetspartners tid med att hantera otaliga krav, regler och missioner från en stor mängd givare. Det viktiga arbetet att planera och genomföra åtgärder för att minska fattigdomen blir lidande. Därför har Sverige tillsammans med andra biståndsgivare och samarbetsländer kommit överens om att genomföra en gemensam agenda för harmonisering, den så kallade Romagendan. OECD/DAC har en samordnande roll i detta arbete.

Målet är att allt utvecklingssamarbete ska utgå ifrån samarbetsländernas egna strategier och prioriteringar och att biståndsprocedurerna på sikt ska anpassas till ländernas egna system. Beslut om viktiga förändringar som leder till ökad samordning och förenkling måste då fattas i givarländernas huvudstäder. Det arbete som sker inom ramen för Nordic plus-samarbetet, som utöver de nordiska länderna inkluderar alltfler likasinnade biståndsgivare, är ett av flera initiativ för att påskynda genomförandet av Romagendan. Ett annat är de förslag som en expertgrupp inom EU har tagit fram för att inom EU:s medlemsländer och EU-kommissionen stärka genomförandet av Romagendans anda. Ett nytt internationellt högnivåmöte planeras i Paris i mars 2005 för att fatta beslut om att öka takten i genomförandet av harmoniseringsåtgärderna. Ett initiativ för ökad harmonisering i Zambia, Harmonization in Practice, HIP, togs av de nordiska länderna samt Storbritannien, Nederländerna och Irland under 2002. Ambitionen är att inkludera även andra givare i initiativet och Världsbanken har nyligen anslutit sig till detta.

Samarbete på biståndsområdet är dock bara en av möjliga åtgärder för ökad effektivitet i kampen mot fattigdomen. Riksdagen fattade i december 2003 ett beslut om en samordnad politik för att bidra till målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Internationellt utvecklingssamarbete är en viktig del av denna politik. Att öppna den internationella marknaden för utvecklingsländers export till exempel genom avskaffande av jordbrukssubventioner och andra handelshinder är minst lika viktigt för utvecklingsländernas möjlighet till utveckling som traditionella biståndsinsatser. Dessa båda kan dock ofta förstärka varandra.

Ju fler länder som bedriver en samordnad politik, desto mer verkningsfull blir den. Regeringen för därför en dialog kring dessa frågor, i första hand med likasinnade länder, som våra nordiska grannar. Vissa politikområden är inte nationella, utan ligger på EU-nivå, till exempel jordbruks- och handelspolitiken. I dessa fall krävs samverkan mellan likasinnade EU-länder. Inte minst för att uppnå millennieutvecklingsmålen är en samordnad politik en förutsättning.

I första hand är det alltså inte bara genom harmonisering av utvecklingssamarbetet som vi uppnår samverkan mellan politikområden, utan genom att identifiera frågor där vi inom Norden, inom EU och i andra internationella forum kan arbeta tillsammans för att öka samstämmigheten mellan olika politikområden. Detta för att nå målen för global utveckling och millennieutvecklingsmålen. Det nordiska biståndsministermötet den 14 december erbjuder möjligheter att diskutera det fortsatta samarbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.