nordisk lagharmonisering av familjerätt och successionsrätt
Skriftlig fråga 2002/03:982 av Ertsborn, Jan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-05-22
- Inlämnad
- 2003-05-22
- Besvarad
- 2003-05-28
- Svar anmält
- 2003-05-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:982
av Jan Ertsborn (fp) till justitieminister Thomas Bodström om nordisk lagharmonisering av familjerätt och successionsrättPå grundval av direktiv från den nordiska ministerkommittén i juni 1998 för en studie av familjerätten och successionsrätten (projektnummer 71.01.21.00) har två böcker av Anders Agell om äktenskapsrätt och av Peter Lödrup om successionsrätt framtagits tillsammans med en rapport från maj 2002.
De nordiska länderna har en lång tradition av lagsamarbete på familjerättens område. Trots detta råder väsentliga skillnader på centrala områden i de olika ländernas lagstiftningar. I princip är det den lag i landet där man bor som gäller. Obehagliga rättsliga överraskningar kan drabba människor som flyttar mellan de nordiska länderna.
Enligt uppgift bor i dag omkring 250 000 nordiska medborgare i annat land än sitt eget. Det finns beaktansvärda skäl för medborgarna inom Norden att en lagharmonisering snarast kommer till stånd. Detta kan också vara till gagn för de nordiska länderna i ett senare skede, då harmonisering på europeisk nivå kommer.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att få till stånd en lagharmonisering inom Norden avseende familjerätten och successionsrätten?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:982 besvarad av Thomas Bodström
den 28 maj
Svar på fråga 2002/03:982 om nordisk lagharmonisering av familjerätt och successionsrätt
Justitieminister Thomas Bodström
Jan Ertsborn har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få till stånd en lagharmonisering inom Norden avseende familjerätten och successionsrätten.
Frågan ställs mot bakgrund av två av professorerna Anders Agell och Peter Lødrup utarbetade studier av äktenskapsrätten och successionsrätten i Norden. Studierna har helt nyligen publicerats och är en delredovisning av ett uppdrag från de nordiska justitieministrarna. Den återstående delen kommer att behandla rättsförhållanden mellan barn och föräldrar.
Alla de nordiska länderna är positivt inställda till nordiskt samarbete i lagstiftningsärenden, särskilt inom familjerättens område. Vi försöker undvika oönskade skillnader mellan länderna och erkänner värdet av nordisk samordning i det internationella arbetet. Det handlar både om intresset för det land som driver ett lagstiftningsprojekt av att få in det nordiska perspektivet i arbetet och om de andra ländernas intresse av att vara informerade och ibland få möjlighet att påverka förslagen.
Lødrups och Agells jämförande studier kommer att vara till ovärderlig hjälp för den kontinuerliga utvärdering av det nordiska samarbetet som sker i det dagliga lagstiftningsarbetet. Det saknas dock för närvarande tillräckligt underlag för att göra några mer övergripande ställningstaganden till vilka prioriteringar som ska göras i stärkandet av det nordiska samarbetet på familjerättens område. Det återstår en studie rörande rättsförhållanden mellan barn och föräldrar att ta del av. Det behöver bland annat också göras en grundläggande utvärdering av vilka de praktiska behoven av harmonisering är och var de i så fall är störst.
Tillsammans med de övriga nordiska justitieministrarna gav jag förra året den nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor i uppdrag att inför nästa ministermöte, om möjligt, mot bakgrund av framlagda rapporter värdera behovet av samarbete i syfte att öka rättslikheten mellan de nordiska länderna inom området. Jag kommer alltså att ta upp frågan tillsammans med mina nordiska kolleger på det kommande justitieministermötet i sommar.
I sammanhanget kan jag också berätta att vi inom departementet planerar att under slutet av året arrangera ett nordiskt familjerättsseminarium. Avsikten är att ge tillfälle till diskussion i en bred krets av politiker, praktiker och forskare om behovet och nyttan av nordisk harmonisering, och hur en sådan i så fall skulle kunna se ut på vissa områden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.