Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Neutralitet i Välfärdsutvecklingsrådet

Skriftlig fråga 2011/12:458 av Luttropp, Agneta (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-03-08
Anmäld
2012-03-12
Besvarad
2012-03-14
Svar anmält
2012-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 mars

Fråga

2011/12:458 Neutralitet i Välfärdsutvecklingsrådet

av Agneta Luttropp (MP)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Regeringens välfärdsutvecklingsråd ska ge regeringen stöd i frågor som rör kvaliteten inom och utvecklingen av välfärden inom vård- och omsorgssektorn. Syftet ska vara att förbättra förutsättningarna för valfrihet, entreprenörskap och innovativt företagande. En av medlemmarna i rådet är Henrik Borelius, som är vd för vårdbolaget Attendo, en av Sveriges största aktörer inom privat äldreomsorg. Attendo är nu till salu och Borelius kommer med största sannolikhet personligen erhålla en stor del av vinsten när bolaget säljs. Borelius är alltså en ledamot i rådet som har starka kopplingar till en enskild privat aktör inom samma område. Risken är överhängande att egenintresset har inflytande på de råd han ger i egenskap av ledamot i Välfärdsutvecklingsrådet. Borelius vägrar att svara på några frågor från medierna om affären.

Med bakgrund av detta frågar jag socialministern hur han avser att säkerställa att medlemmarna i Välfärdsutvecklingsrådet agerar neutralt och i en anda av öppenhet och transparens.

Svar på skriftlig fråga 2011/12:458 besvarad av Näringsminister Annie Lööf

den 14 mars

Svar på frågorna

2011/12:447 Jävsförhållande vid rådgivning till regeringen

2011/12:458 Neutralitet i Välfärdsutvecklingsrådet

Näringsminister Annie Lööf

Agneta Luttropp har frågat socialministern hur han avser att säkerställa att medlemmarna i Välfärdsutvecklingsrådet agerar neutralt och i en anda av öppenhet och transparens. Eva-Lena Jansson har frågat statsministern om han har analyserat den eventuella risken för jävsförhållanden i samband med att regeringen utsett poliska rådgivare från vinstdrivande företag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Välfärdsutvecklingsrådet, som inrättades i maj 2010, ska bidra med kunskap, erfarenhet och förslag för förbättring av förutsättningarna för valfrihet, entreprenörskap och innovativt företagande, ökat inflytande för medborgare, ökad kvalitet samt utveckling av vård- och omsorgssektorn.

Rådets arbete ska ge en helhetsbild av sektorn och ett så stort kunskapsunderlag som möjligt. Det har därför varit nödvändigt för regeringen att samla en mångfald av engagerade representanter i rådet, som kan bidra med egna erfarenheter från olika delar av välfärdsområdet och olika verksamhetsformer. I rådet ingår 24 experter som representerar olika typer av utförare, kommuner samt bransch- och personalorganisationer med erfarenhet av företagande och idéburen verksamhet inom välfärdsområdet.

Rådet har valt att koncentrera sig på ett par större frågeställningar, exempelvis innovationer, arbetskraft, ersättningssystem, samverkansfrågor, kvalitetsregister, brukarperspektiv, upphandlingsmodeller och kommunernas roll. Rådet har skriftligen redovisat sina förslag till regeringen. Jag utgår ifrån att både Eva-Lena Jansson och Agneta Luttropp har tagit del av rådets första rapport till regeringen, som kan laddas ned rån regeringens hemsida. En andra rapport väntas i april och en slutrapport i december i år.

En naturlig och nödvändig del i regeringens arbete är att på olika sätt föra dialog, samverka och ta in förslag från aktörer och intressenter innan beslut tas. Regeringen kommer att behandla rådets förslag enligt ordinarie arbetssätt och inom ramen för befintliga processer och insatser. Rådet deltar inte i förberedelser av beslut. Risken för jävsförhållanden föreligger lika lite för rådet som helhet eller för enskilda rådsmedlemmar, som för andra utredningar, dialogforum och referensgrupper.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.