Nettoutsläpp av växthusgaser
Skriftlig fråga 2008/09:772 av Hallengren, Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-03-23
- Anmäld
- 2009-03-24
- Besvarad
- 2009-04-01
- Svar anmält
- 2009-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:772 Nettoutsläpp av växthusgaser
av Lena Hallengren (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
I regeringens proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat skriver regeringen att deras vision är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
Vad menar statsrådet och regeringen med nettoutsläpp?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:772 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:772 Nettoutsläpp av växthusgaser
Miljöminister Andreas Carlgren
Lena Hallengren har frågat mig vad jag och regeringen menar med nettoutsläpp.
För att möjliggöra att Sveriges nettoutsläpp till 2050 är noll har regeringen pekat ut ett antal långsiktiga prioriteringar. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning kommer att avvecklas till 2020. Detta innebär att uppvärmningen i bebyggelsen är fossilfri till 2020 och att inga utsläpp av koldioxid längre sker här.
Energieffektiviteten i transportsystemet ska stegvis öka och fossilberoendet ska brytas och därmed minska klimatpåverkan. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen, bland annat genom en övergång till hållbara förnybara drivmedel och en kraftfull utveckling av eldrift i fordonsflottan genom så kallade plug in-hybridfordon och rena elbilar.
Utsläppen i avfallshanteringen fortsätter att minska från deponier till följd av deponiförbud för brännbart och organiskt avfall och omhändertagande av metangas. För den del av industrin som inte omfattas av utsläppshandelssystemet bör utsläppen kunna minskas genom ytterligare effektiviseringar och förändrade processer. Användningen av fluorerade växthusgaser är alltjämt låg och det bör vara möjligt att minska behovet av dessa kraftfulla växthusgaser betydligt inom en inte alltför avlägsen framtid.
Jordbrukets utsläpp bör kunna minska genom bättre gödselhantering och ökad biogasproduktion inom jordbruket bör kunna ge betydelsefulla bidrag. Med rätt skötsel av jord- och skogsbruksmark kan utsläppen från dessa marker minimeras.
När det gäller utsläpp för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet bör dessa till 2050 ha nedbringats till låga nivåer. Koldioxidinfångning och lagring är en ny teknik som förväntas ha fått betydande genomslag till 2050 och kan bidra till att avsevärda mängder växthusgaser kan undandras atmosfären från basindustrin.
Att främja kolsänkor och hindra avskogning är nödvändigt i sammanhanget eftersom ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark är en viktig faktor för att hålla nere koncentrationen av koldioxid i atmosfären.
Sverige kommer fortsatt att ha en fossilfri elproduktion och därför görs en mycket stor satsning på förnybara energikällor. Vindkraften beräknas tiodubblas till 2020. Kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid. Med ett ökande fokus på klimatförändringarna uppfyller kärnkraften ett av de viktigaste kraven som ställs på dagens energikällor, nämligen att den endast innebär låga utsläpp av växthusgaser.
Sammantaget bör det vara fullt möjligt att minska utsläppen så att Sveriges nettoutsläpp i atmosfären till 2050 är noll.
Utsläppsmålen för Sverige på lång sikt, till 2050 och därefter, baseras på den långsiktiga globala utmaningen, samt Sveriges del av det globala ansvaret, att utsläppen ska ned till hållbara nivåer. Denna utmaning möts således genom en kraftfull politik som leder till minskade utsläpp i och utanför Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.