nedläggningen av Utlänningsnämnden
Skriftlig fråga 2003/04:168 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-10-30
- Inlämnad
- 2003-10-30
- Besvarad
- 2003-11-05
- Svar anmält
- 2003-11-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 oktober
Fråga 2003/04:168
av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om nedläggningen av UtlänningsnämndenRedan i februari år 1999 lade en enhällig parlamentarisk utredning fram förslag om att Utlänningsnämnden skulle läggas ner och ersättas av förvaltningsdomstolar. I november 2001 tröttnade riksdagen på regeringens dröjsmål med att lägga fram en proposition i ärendet. Samtliga riksdagspartier uppmanade regeringen att senast i mars 2002 lägga fram en proposition om att förvaltningsdomstolar skulle bli överinstans i utlänningsärenden. I oktober samma år avstyrkte lagrådet den lagrådsremiss regeringen presenterat. Den viktigaste motiveringen till avstyrkandet var att utlänningslagen ger ett stort utrymme för lämplighetsöverväganden. Mot den bakgrunden beslutade regeringen att göra en översyn av utlänningslagen. Vid kontakter mellan riksdagpartierna och dåvarande migrationsministern Jan O Karlsson före julen år 2002 utlovades att kommitténs arbete skulle ske skyndsamt och datum för övergång till ny instansordning utfästes till den 1 januari 2005. Regeringen fördröjde sedan tillsättandet av utredningen så att den inte kunde hålla sitt första sammanträde förrän den 4 juli 2003. Med de begränsade resurser utredningen tilldelats bedöms den inte kunna avge slutbetänkande förrän i maj år 2004.
Min fråga till statsrådet Barbro Holmberg blir därför:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att Utlänningsnämnden ska kunna läggas ner vid den utfästa tidpunkten, det vill säga den första januari 2005?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:168 besvarad av Barbro Holmberg
den 5 november
Svar på fråga 2003/04:168 om nedläggningen av Utlänningsnämnden
Statsrådet Barbro Holmberg
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att Utlänningsnämnden ska kunna läggas ned den 1 januari 2005.
Som bakgrund till frågan ger Ulla Hoffmann en beskrivning av hur regeringen bedrivit arbetet sedan en enhällig parlamentarisk utredning i februari 1999 lade fram ett förslag om att Utlänningsnämnden skulle läggas ner och ersättas av förvaltningsdomstolar. Ulla Hoffmann hänvisar bland annat till riksdagens beslut i november 2001, där regeringen fick i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden under våren 2002. Vidare hänvisar Ulla Hoffmann till dåvarande migrationsministern Jan O Karlssons löfte till riksdagspartierna före julen 2002 om att en kommitté skulle se över utlänningslagen och att arbetet skulle bedrivas så skyndsamt att en övergång till en ny instansordning skulle kunna ske den 1 januari 2005.
Jag vill till att börja med komplettera Ulla Hoffmanns redogörelse på några punkter. I oktober 2002 avstyrkte Lagrådet det förslag till en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden som regeringen beslutade om den 6 juni 2002. Efter Jan O Karlssons samtal med företrädarna för riksdagspartierna runt julen 2002 angående den uppkomna situationen inleddes ett intensivt arbete för att ta fram direktiv till en parlamentarisk kommitté som skulle få i uppdrag att göra den för reformen nödvändiga översynen av utlänningslagen. Eftersom resultatet av kommitténs arbete bedömdes som avgörande för reformens genomförande var utformningen av dessa direktiv av central betydelse. Omkring två månader senare beslutade regeringen den 6 mars 2003 att tillsätta nämnda parlamentariska kommitté, som fick i uppdrag att dels göra en genomgång av utlänningslagens materiella bestämmelser och anpassa dessa till ett nytt system där överprövningen sker i domstol, dels se över formerna för Migrationsverkets beredning av ärendena och beslutsfattande (Dir. 2003:28). Därefter vidtog arbetet med att tillkalla denna kommitté. Den 25 april 2003 förordnade Jan O Karlsson ledamöter, experter och sakkunniga i kommittén. Kommittén startade formellt sitt arbete den 1 maj 2003. Det har vid kommitténs arbete visat sig bli mycket svårt att slutföra uppdraget inom den föreskrivna tiden, det vill säga senast den 15 december innevarande år och det är riktigt att frågan om förlängning av kommitténs uppdrag har diskuterats. Med hänsyn till de aktuella frågornas beskaffenhet och till de diskussioner som förts i kommittén har jag full förståelse för att tiden för kommitténs arbete anses för knapp. Det är som Ulla Hoffmann anger i sin fråga, möjligt att kommitténs uppdrag kan komma att behöva förlängas. När kommitténs arbete är klart måste remissbehandling ske innan en ny lagrådsremiss kan behandlas. Först därefter kan en proposition föreläggas riksdagen. Dessa steg är naturliga och nödvändiga delar i en lagstiftningsprocess som denna.
Samtidigt med kommitténs arbete pågår inom Regeringskansliet ett arbete där de organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av en reform analyseras. Ett flertal osäkerhetsfaktorer finns, häribland framtida asylinströmning, regelverkets utformning såväl nationellt som inom EU, personaltillgång med mera. För att inte en reform ska påverka handläggningstiderna negativt, vilket är regeringens absoluta målsättning, måste tillräckliga resurser avsättas. Härvid kan nämnas att de beräknade kostnaderna för en sådan instans- och processordning som regeringen föreslog i nämnda lagrådsremiss juni 2002, med aktuella förutsättningar är betydligt högre än vad tidigare beräkningar visat, bland annat de som gjordes av den parlamentariska kommitté som i februari 1999 lämnade det betänkande som Ulla Hoffmann hänvisar till i sin fråga, Ökad rättssäkerhet i asylärenden, SOU 1999:16.
Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av nuläget, kan jag som ansvarig minister inte utlova en reform vid den tidpunkt som tidigare har diskuterats. Min avsikt är dock att så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag till hur en reform skulle kunna utformas som på bästa sätt uppfyller målsättningen att skapa en rättssäker och effektiv process i utlänningsärenden. Något löfte om tidpunkt kan jag på grund av frågans komplexitet för närvarande inte ge. Jag vill slutligen nämna vikten av ett brett stöd i riksdagen för en kommande reform.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.