Nedläggningen av Hermodsdalsskolan i Malmö
Skriftlig fråga 2005/06:1421 av Billström, Tobias (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-13
- Anmäld
- 2006-04-18
- Besvarad
- 2006-04-20
- Svar anmält
- 2006-04-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 april
Fråga 2005/06:1421 av Tobias Billström (m) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Nedläggningen av Hermodsdalsskolan i Malmö
I slutet av januari brändes stora delar av Hermodsdalsskolan i Malmö ned i en anlagd brand.
I tisdags hotades en lärare på samma skola av elever som hotade och sedan sköt honom i magen med en luftpistol.
I går fattade stadsdelsfullmäktige i Fosie beslut om att ge förvaltningschefen i uppdrag att tala om hur en avveckling av skolan och ett utspridande av eleverna på andra skolor i Malmö ska gå till.
Att stänga en skola därför att den uppvisar dåliga studieresultat är en sak. Att en kommun kapitulerar inför skadegörelse, vandalism och hot och låter eleverna betala priset för politisk oförmåga är oacceptabelt. Hermodsdalsskolans elever har precis samma rätt som alla andra elever till en säker och trygg skolgång och till att få de kunskaper som läroplanen föreskriver.
Att sprida ut eleverna på andra skolor är dessutom ingen patentlösning @ det kan tvärtom leda till att elever begår samma typ av brottslig verksamhet på andra skolor.
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att säkerställa att eleverna på Hermodsdalsskolan garanteras en säker och trygg skolgång?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1421 besvarad av Ibrahim Baylan
den 20 april
Svar på fråga 2005/06:1421 om nedläggningen av Hermodsdalsskolan i Malmö
Statsrådet Ibrahim Baylan
Tobias Billström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att eleverna på Hermodsdalsskolan garanteras en säker och trygg skolgång.
En säker och trygg miljö är en viktig förutsättning för att främja lärande och utveckling för alla elever i skolan. Den svenska skolan ska vara en trygg och säker plats för alla elever, lärare och annan personal. För att uppnå detta mål måste vi arbeta både aktivt och förebyggande. Skolan är en viktig part i samhällets brottsförebyggande arbete. I samverkan med föräldrar, myndigheter och organisationer kan skolan utifrån sitt uppdrag bidra till att förebygga och minska nyrekrytering till kriminella livsstilar.
Skolan kan inte påverka alla riskfaktorer som finns i barns och ungdomars miljö men skolan kan bidra till att stärka de skyddsfaktorer som minskar risken för att de ska komma i svårigheter av olika slag, till exempel sådana faktorer som bidrar till att utveckla samhörighet och solidaritet samt de som skapar struktur och ordning i tillvaron. Skolans uppdrag att överföra och levandegöra de grundläggande demokratiska värderingarna och att främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar är brottsförebyggande. Detta är främst ett arbete på lång sikt men skolan kan även medverka i ett mer kortsiktigt perspektiv när det gäller att förebygga att brott begås av barn i skolåldern. Det kan bland annat ske genom ett tematiskt arbete i skolan om lag och rätt samt genom att stimulera till positiva och utvecklande aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna.
Hur man hanterar situationen på Hermodsdalsskolan varken kan eller får jag som minister uttala mig om. Regeringen kan däremot bidra genom att initiera insatser som kan stödja kommunerna i deras arbete med att skapa lugn och arbetsro i skolan. Regeringen har nyligen fattat beslut om att varje skola ska ha ordningsregler som ska utarbetas under medverkan av lärare, elever och vårdnadshavare. Det är rektors ansvar att se till att ordningsregler finns och även att de sedan följs upp. Dessa bestämmelser gäller från och med den 1 juli 2006.
Jag vill även i detta sammanhang lyfta fram några insatser som aviseras i årets vårbudget. Regeringen avser att initiera ett antal pilotprojekt för att få till stånd en utökad samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Myndigheten för skolutveckling får också i uppdrag att kartlägga och sprida informationen om dessa projekt. För att förbättra elevernas resultat ges kommunerna möjlighet att anställa 1 000 resurspersoner på skolor i segregerade områden och i skolor med låg måluppfyllelse. Redan till hösten 2006 kommer ca 40 skolor att omfattas av satsningen. Resurspersonerna ska bland annat hjälpa eleverna med läxläsning, kunna hjälpa till med kontakterna mellan skolan och hemmet samt i övrigt vara ett stöd i undervisningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.