nedläggning av polisstationer
Skriftlig fråga 2003/04:743 av Ångström, Yvonne (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-02-13
- Inlämnad
- 2004-02-13
- Besvarad
- 2004-02-18
- Svar anmält
- 2004-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 februari
Fråga 2003/04:743
av Yvonne Ångström (fp) till justitieminister Thomas Bodström om nedläggning av polisstationerNyligen publicerades en undersökning om att allmänhetens förtroende för polisen är synnerligen lågt, både i storstad och glesbygd. Trots att justitieministern ofta framhåller att regeringen satsar på polisen sker nedläggningar av polisstationer alldeles för ofta.
På senare år har antalet polisstationer minskat med en femtedel. Resurserna till polisen är ojämnt fördelade över Sverige, och framför allt i glesbygdslänen är tillgången till polis mycket dålig. Människor som bor i glesbygd känner i dag stor otrygghet. Trots detta kommer besked om nya planerade nedläggningar. Som exempel kan nämnas att polisledningen i Västerbotten planerar nedläggning av polisstationerna i Byske, Jörn, Bureå och Burträsk.
Är det justitieministerns ställningstagande att det är rimligt att resurstilldelningen till polisverksamheten är så dålig att det inte går att upprätthålla en rimlig polisiär verksamhet i Sveriges glesbygdssamhällen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:743 besvarad av Thomas Bodström
den 18 februari
Svar på fråga 2003/04:743 om nedläggning av polisstationer
Justitieminister Thomas Bodström
Yvonne Ångström har frågat mig om det är mitt ställningstagande att det är rimligt att resurstilldelningen till polisverksamheten är så dålig att det inte går att upprätthålla en rimlig polisiär verksamhet i Sveriges glesbygdssamhällen.
Den undersökning om människors förtroende för polisen som Yvonne Ångström hänvisar till är baserad på intervjuer med brottsoffer. I undersökningen, där både företag och offentliga institutioner ingår, jämställer man brottsoffren med kunder för att kunna mäta hur nöjda de är med en viss service. Jag anser att det är en missvisande jämförelse eftersom en myndighet som polisen svårligen kan jämföras med ett daghem eller ett försäkringsbolag.
Andra undersökningar som bland annat har gjorts av det så kallade SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Massmedia) vid Göteborgs universitet, där ett bredare urval av befolkningen har tillfrågats, visar att allmänhetens förtroende för polisen är mycket högt. Jag anser att dessa undersökningar ger en mer rättvisande bild av människors förtroende för polisen.
Brottsoffrens förtroende för polisen är med stor sannolikhet nära kopplat till polisens förmåga att klara upp brott. Jag tror inte i första hand att det hänger på antalet polisstationer, vilket Yvonne Ångström antyder. Det förändringsarbete som pågår vid polismyndigheterna runtom i landet syftar på en del håll till att bland annat minska de allra minsta polisstationerna i antal för att på så vis frigöra resurser till fler poliser och en effektivare brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet. Det ska i förlängningen leda till att fler brott klaras upp, vilket på sikt också torde öka brottoffrens förtroende för polisen.
När det sedan gäller Yvonne Ångströms påstående om att resurstilldelningen till polisen är dålig vill jag betona att polisens anslag har höjts kraftigt de senaste åren. Sedan år 2000 har polisen fått tillskott på nästan 2,2 miljarder kronor och antalet poliser ökar för varje år. Hur pengarna fördelas inom polisorganisationen, mellan polismyndigheterna och mellan städer och glesbygd är en fråga för Rikspolisstyrelsen och ytterst de lokala polismyndigheterna.
Som statsministern framförde i partiledardebatten nyligen är regeringen inställd på att fortsätta den här satsningen på rättsväsendet. De resurser som frigörs vid en fortsatt omställning av det militära försvaret ska användas för kampen mot den växande inre otryggheten i vårt samhälle. Det handlar om en rad åtgärder som stärker människors trygghet och som förebygger brott: Självklart fler poliser och förstärkningar av domstolar och åklagare, men också förebyggande insatser på bred front för att stärka socialtjänst, skolor och fritidsverksamhet riktad mot exempelvis ungdomar i riskzonen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.