Nedläggning av PGU

Skriftlig fråga 2024/25:197 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-10-15
Överlämnad
2024-10-16
Anmäld
2024-10-17
Svarsdatum
2024-10-23
Besvarad
2024-10-23
Sista svarsdatum
2024-10-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Sverige har länge varit en global föregångare när det gäller hållbar utveckling och har starkt stöttat de 17 målen inom Agenda 2030, som syftar till att uppnå en mer hållbar och rättvis värld. Dessa mål omfattar allt från att utrota fattigdom och hunger till att bekämpa klimatförändringar och främja fredliga och inkluderande samhällen. Sverige har gjort betydande framsteg inom flera av dessa områden, men det finns fortfarande viktiga frågor som kräver uppmärksamhet, särskilt när det gäller sammanhanget mellan svensk inrikespolitik och Sveriges internationella åtaganden. Nu avskaffar regeringen politiken för global utveckling, PGU, som var Sveriges ramverk för att säkerställa att alla politikområden stöder utvecklingsmålen globalt. Då väcks frågor om hur Sverige nu tänker integrera sina åtaganden inom Agenda 2030 i både inrikes- och utrikespolitiken. PGU skapades för att säkerställa att svensk politik inom alla områden – från handel och klimat till migration och säkerhet – inte underminerade de mål Sverige arbetade för inom bistånd och global utveckling. Dess nedläggning riskerar att försvaga Sveriges förmåga att säkerställa en samstämmig politik som främjar hållbar utveckling både i Sverige och globalt.

Denna utveckling är särskilt oroande med tanke på att flera av de globala hållbarhetsmålen, såsom bekämpningen av klimatförändringar (mål 13) och utrotandet av fattigdom (mål 1), är beroende av att både nationella och internationella insatser samordnas effektivt. Sverige har en stark röst i det internationella samfundet när det gäller bistånd och hållbar utveckling, men utan PGU är det oklart hur man tänker säkerställa att dessa två områden fortsätter att hänga samman med de inrikespolitiska besluten.

Flera internationella rapporter, inklusive från OECD och FN:s hållbarhetsorgan, har lyft vikten av att länder som Sverige inte bara fokuserar på sina inhemska mål utan också säkerställer att deras politik inte får negativa konsekvenser för utvecklingsländer. Att lägga ned PGU skickar fel signaler om Sveriges långsiktiga engagemang för Agenda 2030 och kan skapa otydlighet kring hur Sveriges utrikes- och inrikespolitik kommer att hänga samman framöver.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Med nedläggningen av politiken för global utveckling, PGU, hur tänker statsrådet säkerställa att Sveriges arbete med att implementera Agenda 2030-målen i Sverige är samstämmigt med vår utrikes- och biståndspolitik, och hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att svensk politik inte underminerar globala hållbarhetsmål i utvecklingsländer?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:197 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:197 Nedläggning av PGU

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2024/25:197 av Olle Thorell (S)
Nedläggning av PGU

Olle Thorell har frågat mig hur jag tänker säkerställa att Sveriges arbete med att implementera Agenda 2030-målen i Sverige är samstämmigt med vår utrikes- och biståndspolitik, och hur jag och regeringen avser att säkerställa att svensk politik inte underminerar globala hållbarhetsmål i utvecklingsländer.

 

De mål och perspektiv som ingick i PGU inkluderas i allt väsentligt i det mål som riksdagen har godkänt för Agenda 2030. Regeringens arbete med att utveckla samstämmighetspolitiken har inte på något sätt avstannat utan tar nu stället sin utgångspunkt i Agenda 2030 och i regeringens reformagenda för biståndet (Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt). Synergierna mellan utvecklingssamarbetet, främjandet och handelspolitiken utgör en del av biståndsreformen för att främja hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.

 

Regeringen instämmer i att en samstämmig politik ger ett tydligt mervärde. Genom att säkerställa samordning och samstämmighet mellan inrikes- och utrikespolitiken och mellan olika politikområden, så som säkerhetspolitiken, utrikespolitiken, utvecklingspolitiken, handelspolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken främjar vi hållbar utveckling men också långsiktighet, effektivitet och resultat i den svenska biståndspolitiken samt ökar genomslag för svenska intressen globalt, men också bilateralt med andra länder.

 

Betydelsen av samarbeten och partnerskap mellan utvecklingssamarbetet och den privata sektorn får allt större genomslag globalt. Regeringens bedömning är att målen i Agenda 2030 enbart kan nås genom samverkan mellan offentlig och privat finansiering. Som stor givare av utvecklingsbistånd, klimatfinansiering och humanitärt stöd bidrar Sverige starkt till det globala genomförandet av Agenda 2030. Regeringen ser potential i att hitta synergier mellan bistånd och handel, liksom i att bättre ta tillvara svenska företag och deras kunnande för att möta de växande globala utmaningarna.

 

Svenskt bistånd är generöst men inte oändligt. Rätt använt kan biståndet verka katalytiskt och bidra till att mobilisera ytterligare resurser i arbetet med att nå de globala målen för hållbar utveckling.

 

 

Stockholm den 23 oktober 2024

 

 

 

Benjamin Dousa

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.