Neddragningar i högskolan
Skriftlig fråga 2025/26:4 av Linus Sköld (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-09-11
- Överlämnad
- 2025-09-12
- Anmäld
- 2025-09-16
- Svarsdatum
- 2025-09-24
- Besvarad
- 2025-09-24
- Sista svarsdatum
- 2025-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
På riksdagens frågestund den 11 september 2025 ställde jag följande fråga till högskoleministern: Är det enligt hennes mening en önskvärd utveckling i tider av lågkonjunktur och stigande arbetslöshet att allt färre kan gå högre utbildning?
Ministern svarade då att regeringen satsar på utbildningar som leder till jobb, och hon exemplifierade med yrkeshögskolan, nationella yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. Det får förstås som att ministern tänker att akademisk utbildning inte leder till jobb.
Men frågan om huruvida ministern anser att det är en önskvärd utveckling att allt färre kan utbilda sig på högskolan i tider av lågkonjunktur och stigande arbetslöshet kvarstår obesvarad.
Att antalet platser i högskolan minskar med tusentals är en konsekvens av att det fanns en sänkning om 100 miljoner kronor av lärosätenas takbelopp i regeringens budget för 2025. I samma budget planerades en neddragning om ytterligare 100 miljoner 2026 och 50 miljoner därtill 2027.
När vi nu ser konsekvenserna av budgetpolitiken vill jag fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
Avser ministern att fullfölja de planerade neddragningarna av lärosätenas takbelopp så att ännu färre kan gå en akademisk utbildning de kommande åren?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:4 besvarad av Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2025/26:4 Neddragningar i högskolan
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2025/26:4 av Linus Sköld (S)
Neddragningar i högskolan
Linus Sköld har frågat mig om jag avser att fullfölja de planerade neddragningarna av lärosätenas takbelopp så att ännu färre kan gå en akademisk utbildning de kommande åren.
För att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i utbildning och utbildningsutbud fortsätter regeringen att prioritera höjda ersättningsbelopp till flera utbildningsområden. Det är en viktig signal om att hög kvalitet ska vara i fokus. Regeringens kvalitetssatsningar inom utbildningsområdena natur och teknik respektive humaniora, samhälle, juridik och teologi skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom de utbildningar som är störst inom högskolan. Det innebär att nära tre fjärdedelar av studenterna får del av kvalitetssatsningarna. Det är viktigt att de ökade resurserna per student kan omsättas i bl.a. ökad lärarledd tid för att främja studenters lärande och förståelse. Det ger studenter bättre förutsättningar att förstå komplexa samband, reflektera kritiskt och nå djupare kunskaper inom sitt ämne. För att värna en hög kvalitet inom musikområdet föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2026 att ersättningsbeloppet för detta område höjs.
Det är viktigt att värna den campusbaserade utbildningen för att upprätthålla en kvalitativ utbildnings- och forskningsmiljö samt ett kvalitativt utbildningsutbud på alla universitet och högskolor.
Regeringens genomförda och föreslagna kvalitetssatsningar genom ökad ersättning per student har delvis finansierats genom att medel har omfördelats mellan lärosäten. Det har inneburit att vissa lärosäten har fått sänkta takbelopp. Det är upp till lärosätena att avgöra hur många studenter de tar in och på vilka utbildningar, vilket innebär att den här förändringen kan se olika ut på olika lärosäten.
Det är viktigt att poängtera att det inte enbart är antalet utbildningsplatser som är av betydelse, utan även utbildningarnas kvalitet och deras inriktning. Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud med hög kvalitet.
Stockholm den 23 september 2025
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.