Neddragning av statsbidraget för att bekämpa arbetslivskriminalitet
Skriftlig fråga 2025/26:40 av Niklas Karlsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-09-23
- Överlämnad
- 2025-09-24
- Anmäld
- 2025-09-25
- Svarsdatum
- 2025-10-01
- Besvarad
- 2025-10-01
- Sista svarsdatum
- 2025-10-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Samma dag som remisstiden för slutbetänkandet SOU 2025:25, Arbetslivskriminalitet – upplägg; verktyg och åtgärder; fortsatt arbete, löpte ut föreslog regeringen i sin budgetproposition för 2026 att statsbidraget till arbetsmarknadens parter för att bekämpa arbetslivskriminalitet minskas med motiveringen att det ”nyttjas i låg grad”. Neddragningen av stödet uppgår till minus 2,5 miljoner kronor för 2026. Det är mer än en halvering av anslaget på 4,5 miljoner kronor.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet (SOU 2024:14) betonade vikten av stärkt samråd och ökat nyttjande av statsbidraget för att bland annat bekämpa organiserad brottslighet, förbättra konkurrensen och stärka välfärdens finansiering. Arbetslivskriminella upplägg hänger ofta ihop med annan ekonomisk brottslighet som till exempel penningtvätt, bidragsbrott med mera. Ett starkt, samordnat arbete är därför också kriminalpolitik: det skär av intäktsflöden till nätverk.
Arbetslivskriminalitet innebär även utnyttjande, farliga arbetsmiljöer och i värsta fall människohandel. Delegationen visar att de mänskliga och samhällsekonomiska kostnaderna är stora och att mörkertalet är betydande. Seriösa företag trängs ut när fusket lönar sig, vilket hämmar investeringar och effektivitet.
LO har pekat på att det låga nyttjandet av statsbidraget snarare beror på brister i stödets utformning såsom oförutsägbar ansökningsprocess och snäva kriterier än på bristande behov.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz:
På vilka sakliga grunder bedömer ministern och regeringen att ett lågt nyttjande motiverar en neddragning av statsbidraget, i stället för att först åtgärda utformningen så att stödet kan användas enligt syftet, och hur avser ministern och regeringen att säkerställa parternas delaktighet i arbetet mot arbetslivskriminalitet när medlen minskas i den omfattning som föreslås?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:40 besvarad av Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Svar på fråga 2025/26:40 Neddragning av statsbidraget för att bekämpa arbetslivskriminalitet
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Svar på fråga 2025/26:40 av Niklas Karlsson (S)
Neddragning av statsbidraget för att bekämpa arbetslivskriminalitet
Niklas Karlsson har frågat mig på vilka sakliga grunder jag och regeringen bedömer att ett lågt nyttjande motiverar en neddragning av ett statsbidrag som han redogör för, i stället för att först åtgärda utformningen så att stödet kan användas enligt syftet, och hur jag och regeringen avser att säkerställa parternas delaktighet i arbetet mot arbetslivskriminalitet när medlen minskas i den omfattning som föreslås.
Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan.
I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) konstaterar regeringen att statsbidraget till arbetsmarknadens parter för att främja kunskapsutbyte och samverkan i syfte att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet nyttjas i låg grad. Syftet med bidraget är att främja kunskapsbyte och samverkan mellan myndigheter och parterna i syfte att motverka brott och andra regelöverträdelser i arbetslivet.
Arbetslivskriminalitet är ett fortsatt allvarligt och omfattande samhällsproblem. För närvarande pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel. I budgetpropositionen tillför regeringen medel till handlingsplanen.
Regeringen anser att det är särskilt angeläget att bekämpa mer komplexa former av arbetslivskriminalitet, liksom att arbeta mot strategiskt utvalda arbetsgivare, områden och branscher där arbetslivskriminalitet sker systematiskt och där risken för arbetslivskriminalitet bedöms vara särskilt hög. Samverkan mot arbetslivskriminalitet, med ökningen av antalet myndighetsgemensamma kontroller bidrar till att motverka arbetslivskriminaliteten. Myndigheternas samverkan med arbetsmarknadens parter är både viktig och en tydlig framgångsfaktor i det här arbetet.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet har redovisat ett antal analyser och förslag som rör åtgärder mot arbetslivskriminalitet, bland annat i frågor om statsbidrag. Slutbetänkandet från Delegationen mot Arbetslivskriminalitet (SOU 2025:25) har remitterats. Remisstiden löpte ut den 22 september 2025. Förslagen bereds i Regeringskansliet.
Stockholm den 1 oktober 2025
Johan Britz
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.