Natura 2000
Skriftlig fråga 2004/05:1241 av Fremling, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-03-16
- Inlämnad
- 2005-03-16
- Besvarad
- 2005-03-23
- Svar anmält
- 2005-03-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1241
av Lennart Fremling (fp) till statsrådet Lena Sommestad om Natura 2000Folkpartiet har under decennier kämpat för att bevara de orörda älvarna och den senaste tidens diskussion om en ytterligare utbyggnad av vattenkraften är djupt olycklig.
Själv deltog jag i en kammardebatt den 4 februari 1998, som då gällde betänkande 1997/98:BoU3 om naturresurslagen. I ett replikskifte med Socialdemokraternas representant fick jag svaret att "det är fullständigt klart för var och en att det inte kommer att ske någon utbyggnad av vattenkraften" (prot. 1997/98:61, anf. 127).
I Malungs kommun i Dalarna diskuteras nu en eventuell utbyggnad av vattenkraft i Ejforsen i Fuluälven, som är källflöde till Västerdalälven. Förutom det skydd som gäller enligt miljöbalken finns i detta fall även det internationella skydd som ett Natura 2000-område innebär.
Detta är bara ett exempel på diskussioner om exploatering, som skulle skada Natura 2000-områden runtom i landet. Därför vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lena Sommestad:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att ingrepp i Natura 2000-områden inte genomförs?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1241 besvarad av Lena Sommestad
den 23 mars
Svar på fråga 2004/05:1241 om Natura 2000
Statsrådet Lena Sommestad
Lennart Fremling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att ingrepp i Natura 2000-områden inte genomförs.
Frågan ställs med utgångspunkt i en planerad utbyggnad av vattenkraft i Ejforsen i Fuluälven i Dalarna.
Regeringen konstaterar i beslut den 17 mars 2005 att verksamheten inte omfattas av 4 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken och att det i det aktuella ärendet inte är fråga om en obetydlig miljöpåverkan och att det därför saknas skäl för en prövning enligt 17 kap. miljöbalken. Det betyder att frågan om tillstånd till utbyggnad nu prövas vidare av miljödomstolen.
När det gäller frågan om vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att ingrepp i Natura 2000-områden inte genomförs så finns det redan ett väl fungerande regelverk att följa för ansvariga myndigheter vid beredning av planerade projekt med mera som berör Natura 2000-områden. Jag ser ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder för att säkerställa naturvärdena i Natura 2000-områden.
Allmänt gäller för Natura 2000-områden att dessa i första hand skyddas genom bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Därutöver kan även olika former av områdesskydd enligt miljöbalken vara aktuella för att bevara naturvärdena exempelvis naturreservat och bestämmelserna om riksintressen.
Enligt miljöbalken 7 kap. krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-områden. Ett sådant tillstånd får bara lämnas om verksamheten eller åtgärden inte kan skada den skyddade livsmiljön i området och om den art som avses skyddas inte utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten. Under vissa strängt reglerade förutsättningar kan tillstånd medges även om ovan nämnda förutsättningar inte föreligger men då krävs bland annat att det saknas alternativa lösningar och att verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse. I sådana fall krävs regeringens tillåtelse och den som sökt tillstånd är skyldig att vidta de nödvändiga kompensationsåtgärder som anges i beslutet om tillstånd.
För det aktuella Natura 2000-området håller länsstyrelsen för närvarande på att ta fram en särskild bevarandeplan. Syftet med bevarandeplanen, som ska redovisas till Naturvårdsverket senast den 15 augusti 2005 är att säkerställa att naturvärdena bevaras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.