Nätsystemets säkerhetsbrister
Skriftlig fråga 2024/25:1360 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-08-13
- Överlämnad
- 2025-08-13
- Anmäld
- 2025-08-21
- Svarsdatum
- 2025-08-27
- Besvarad
- 2025-08-27
- Sista svarsdatum
- 2025-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Netnod, som ägs av den ideella stiftelsen TU-stiftelsen (Stiftelsen för telematikens utveckling), varnar nu för stora sårbarheter i Sveriges nätsystem i händelse av kris. Man menar på att nätet i Sverige och all kommunikation är alldeles för Stockholmsberoende. Enligt Netnod består sårbarheten av flera delar: från fibernätet och i kabelsträckningar till allt som får internet att fungera, som serverhallar, trafikutbyte och andra tjänster.
”Olika verksamheter tror att kommunikation och internet bara fungerar – så är det inte. Man måste ha en plan B för att se till att ens verksamhet fortsätter även om något stödsystem stannar”, säger säkerhetsskyddschefen på Netnod, en av Sveriges främsta internetexperter, till SVT.
Netnod förespråkar ett pentagonsystem för att sprida ut riskerna och sårbarheterna i riket. För detta krävs, enligt Netnod, nyinstallation av fibernät för minst 50 miljarder kronor. Netnod menar på att man i flera år försökt larma till politiker om nätets säkerhetsbrister – utan gehör.
När Riksrevisionen granskade den svenska strategin fann man ett delat ansvar mellan Statsrådsberedningen och åtta departement. I april 2023 riktade de hård kritik mot den rådande strategin: Bristande samordning, stuprör, dåligt samarbete, fragmenterad lägesbild och en otydlig ansvarsfördelning lyfts fram.
Till SVT skriver civilminister Erik Slottner (KD) att staten behöver ta ett större ansvar för att skapa en säker digital infrastruktur:
”Regeringen satsar 6,75 miljarder för civila försvaret på elektroniska kommunikationer och post eftersom vi tar det här på allvar. Och 3,8 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad under de kommande åren.”
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Erik Slottner:
Med tanke på den stora diskrepansen i ekonomiska resurser mellan det som företaget ovan hävdar behövs, och det regeringen satsar, anser statsrådet det vara tillräckligt för att åtgärda de sårbarheter som hävdas finnas i nätsystemet i händelse av kris, eller avser statsrådet att vidta några andra åtgärder för att säkerställa nätsystemet?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1360 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2024/25:1360 Nätsystemets säkerhetsbrister
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Svar på fråga 2024/25:1360 av Björn Söder (SD)
Nätsystemets säkerhetsbrister
Björn Söder har frågat mig om jag, med tanke på den stora diskrepansen i ekonomiska resurser mellan det som Netnod hävdar behövs, och det regeringen satsar, anser att det är tillräckligt för att åtgärda de sårbarheter som hävdas finnas i nätsystemet i händelse av kris, eller om jag avser att vidta några andra åtgärder för att säkerställa nätsystemet.
I ett försämrat omvärldsläge kan allt från cyberattacker till sabotage användas för att störa ut möjligheten att kommunicera eller nyttja digitala tjänster. Under de senaste åren har incidenter riktade mot den digitala infrastrukturen förekommit. Alla berörda aktörer, såväl statliga som privata, behöver vidta åtgärder för att säkerställa en hög säkerhetsnivå och en stark krisberedskap inom sektorn elektronisk kommunikation och post.
Regeringen har i Totalförsvaret 2025–2030 (Prop. 2024/25:34) konstaterat att åtgärder behöver vidtas för att stärka robusthet och resiliens i nät och tjänster. För detta ändamål har regeringen avsatt 6,75 miljarder kronor fram till 2030. Totalt avsätts över 200 miljarder kronor för att stärka det svenska totalförsvaret, vilket är den största satsningen på totalförsvaret i Sverige sedan kalla kriget.
Mobilmaster, sjökablar och annan digital infrastruktur är lika grundläggande för samhället som fungerande vägar. Infrastrukturen behöver vara redundant och diversifierad för att kunna fortsätta fungera vid bortfall i någon del. Regeringen stödjer därför utbyggnaden av landbaserade kablar och sjökablar längs prioriterade stråk i Östersjöregionen. Under de kommande åren avsätts 3,8 miljarder kronor på bredbandsutbyggnad. För utbyggnad av globala stråk som stärker konnektiviteten mellan Norden och den indopacifiska regionen samt Nordamerika avsätter regeringen 118 miljoner kronor år 2025–2028.
I regeringens nyligen antagna digitaliseringsstrategi betonas att den privata sektorn och privat-offentlig samverkan spelar en viktig roll för att de medel som regeringen har avsatt för att stärka arbetet inom beredskapssektorn elektronisk kommunikation och post ska kunna omsättas i en robust och redundant infrastruktur. Som exempel sker insatser inom ramen för Nationella telesamverkangruppen, en samverkansgrupp mellan näringsliv och offentlig sektor som på regeringens initiativ nu har formaliserats, för att stärka arbetet med cyberförsvar och cyberincidenter.
Riksrevisionens senaste rapport Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4) framhäver telekomsektorn som ett gott exempel där den ansvariga myndigheten, Post- och telestyrelsen, och departement har lyckats genomföra planering och förmågeskapande åtgärder i snabbare takt än övriga sektorer.
Arbetet för att stärka den samhällsviktiga digitala infrastrukturen fortsätter och regeringen har för avsikt att vidta ytterligare åtgärder inom området när och om det skulle bedömas vara nödvändigt.
Stockholm den 27 augusti 2025
Erik Slottner
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.