nationellt typgodkännande

Skriftlig fråga 2004/05:632 av Rådhström, Jan-Evert (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-17
Inlämnad
2004-12-17
Besvarad
2004-12-22
Besvarad
2004-12-30
Svar anmält
2005-01-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 december

Fråga 2004/05:632

av Jan-Evert Rådhström (m) till näringsminister Thomas Östros om nationellt typgodkännande

Den 1 maj 2003 infördes ett nytt regelverk för nationellt typgodkännande av släp- och husvagnar. Regelverket är komplicerat och införandet har utförts utan samråd med branschen. En stor brist är att det ej finns någon manual för dokumentationen. Detta får branschen själv utarbeta, enligt uppgift från Vägverket. Därefter underställs dessa Vägverkets granskning.

Att introducera ett så stort system som det nationella typgodkännandet utan tillräckligt stöd från berörda myndigheter är inget mindre än en skandal. I det gamla systemet kunde branschen samarbeta med AB Svensk Bilprovning. Dagens system innebär att branschen har fyra myndigheter: Vägverket, Svensk bilprovning, AVL/MTC samt Bilregistret. Samarbetet mellan dessa har ej fungerat tillfredsställande. Det framstår som om myndigheterna ej hunnit med att införa några rutiner för nationellt typgodkännande.

I Sverige finns tre tillverkare av husvagnar med totalt ca 670 anställda. Nu hotas dessa arbetstillfällen på grund av bristfällig myndighetsutövning. Kapacitetsbristen hos exempelvis AB Svensk Bilprovning och AVL/MTC har för branschen blivit en allvarlig belastning. I dag tar det upp till sex månader att ta sig igenom systemet för att få en husvagn typgodkänd. Kostnaderna för branschen har ökat mycket på grund av detta.

Mot bakgrund av vad som ovan anförs vill jag fråga vilka åtgärder statsrådet ämnar vidta för att säkerställa att produktion av släp- och husvagnar kan bedrivas i Sverige.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:632 besvarad av Ulrica Messing

den 20 december

Svar på fråga 2004/05:632 om nationellt typgodkännande

Statsrådet Ulrica Messing

Jan-Evert Rådhström har frågat näringsministern vilka åtgärder han tänker vidta för att säkerställa att produktionen av släp- och husvagnar kan bedrivas i Sverige. Frågan ställs mot bakgrund av de svårigheter med att uppfylla de nya kraven på nationellt typgodkännande av dessa produkter som framförts av mindre husvagns- och släpvagnstillverkare. Enligt arbetsfördelningen inom Näringsdepartementet tillhör frågan mitt ansvarsområde och jag svarar därför på frågan.

De mindre tillverkarnas situation uppmärksammades av Släpvagnsbranschens Riksförbund (SBR) i ett brev till Näringsdepartementet den 21 september 2004. SBR begärde att de nuvarande reglerna för typbesiktning av släpvagnar, som avses upphöra från och med den 1 januari 2005, skulle få fortsatt giltighet till och med den 1 januari 2006. SBR framhöll att det annars fanns stor risk för att den svenska lätta släpvagnsbranschen helt slås ut.

Samtidigt med detta brev inkom ett brev från Trailergruppen, som är största medlemmen inom SBR, där det framhölls att man inte kunde acceptera en ytterligare förlängning eftersom det skulle snedvrida konkurrensen på marknaden då de företag som följt besluten måste ta ut kostnaderna i form av högre priser.

De nya reglerna för nationellt typgodkännande var ursprungligen avsedda att träda i kraft fullt ut den 1 januari 2004 men införandet sköts upp ett år efter begäran från SBR under hösten 2003. Regeringens möjligheter att ytterligare förlänga de nuvarande reglerna för typbesiktning begränsas av vad som föreskrivs i fordonslagen.

För att ge släpvagnsbranschen ytterligare tid för anpassning till det nya systemet för nationellt typgodkännande har regeringen förlängt tidsperioden för hur länge typintyg får utfärdas med stöd av typbesiktning som gjorts enligt fordonskungörelsen (1972:595) eller terrängtrafikkungörelsen (1972:595) med ett år till och med den 31 december 2005.

I den sammanvägda bedömningen ingår att SBR gjort utfästelser om att stödja de berörda tillverkarna med särskilda informationsinsatser under år 2005. Jag har också erfarit att Vägverket kommer att utöka sin informationsverksamhet till de aktuella företagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.