Nationellt samordnad datainsamling för hälso- och sjukvården

Skriftlig fråga 2019/20:1988 av Lotta Olsson (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Att på nationell nivå kunna samla in, värdera och skapa riktlinjer utifrån en bred databas är ett arbetssätt som vården i Sverige har en lång tradition av och som har gagnat vår forskning och utveckling väl. Men faktainsamling är enormt resurskrävande, och lagringsmetoderna är många gånger omoderna. Det finns i dag bara delvis, i vissa diagnosgrupper, en nationell samordning.

Nu finns teknik som gör det möjligt att snabbare samla in data från hela landet och därmed kunna se samband och dra slutsatser. Dock är inte sådan teknik implementerad nationellt i hälso- och sjukvården, vilket gör att vi inte tillräckligt snabbt kan ta fram insamlade data. Vi förlorar tid som för den enskilda patienten kan vara avgörande för hur lyckad en behandling blir och vilken prognos man får för sin sjukdom.

Redan 2015 överlämnade stiftelsen Forska Sverige en rapport till regeringen med en tydlig uppmaning att skapa en nationell samordning av vårddata. Detta hade kunnat gagna oss väl i samband med den nu pågående coronapandemin, om uppmaningen hade hörsammats.

Dock är detta inte den sista stora utmaningen för vården inom Sverige. Då coronapandemin klingar av har vi en stor vårdskuld. För att kunna hantera den behöver vården kunna dra lärdomar av gamla och nya behandlingar och vårdmetoder. Det skulle leda till bättre och effektivare hälso- och sjukvård.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Avser ministern att skapa en nationellt samordnad datainsamling för hälso- och sjukvården?