nationellt handlingsprogram mot självmord
Skriftlig fråga 2004/05:943 av Bråkenhielm, Catharina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-02-11
- Anmäld
- 2005-02-14
- Besvarad
- 2005-02-16
- Svar anmält
- 2005-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:943
av Catharina Bråkenhielm (s) till statsrådet Morgan Johansson om nationellt handlingsprogram mot självmordVarje år tar omkring 1 200 människor i Sverige livet av sig. Därtill kommer ca 300 dödsfall där det är oklart om orsaken är självmord eller olyckshändelse. Bland yngre män är självmord den absolut vanligaste dödsorsaken. Statistiken visar också att en långvarig trend av nedgång i antalet självmord har brutits.
Trots det är den politiska debatten om problemet mycket begränsad och förhållandevis lite av samhällets resurser riktas mot att minska antalet självmord.
Sedan 1992 rekommenderar WHO varje land att anta ett nationellt handlingsprogram mot självmord. Sådana finns också i Danmark och Norge.
Avser ministern att ta initiativ för att inrätta ett nationellt handlingsprogram mot självmord även i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:943 besvarad av Morgan Johansson
den 16 februari
Svar på fråga 2004/05:943 om nationellt handlingsprogram mot självmord
Statsrådet Morgan Johansson
Catharina Bråkenhielm har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att inrätta ett nationellt handlingsprogram mot självmord.
Sedan 1980-talet har antalet självmord i Sverige stadigt minskat. De senaste åren har dock självmordstalet legat stilla på en nivå på ca 20 självmord per år och 100 000 invånare. Det är ännu för tidigt att med säkerhet fastslå om detta betyder att den nedåtgående trenden nu är bruten. Oavsett hur det ligger till med det är det mycket allvarligt att så många som kanske upp emot 1 500 personer varje år tar sitt liv. Det är angeläget att diskutera vilka åtgärder som behövs för att förhindra detta.
Sedan 1995 finns ett nationellt handlingsprogram för utveckling av självmordsprevention, Stöd i självmordskriser. Det utarbetades på initiativ av Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet i samråd med andra myndigheter och organisationer och ger god vägledning för suicidpreventiva insatser.
Det är framför allt landsting och kommuner, som har de största möjligheterna att i sina verksamheter vidta åtgärder för att tidigt upptäcka självmordsproblematik och att erbjuda stöd och adekvat behandling. Såväl Socialstyrelsen som Nationellt centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa har utarbetat kunskapsmaterial som stöd för detta arbete.
Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Inom ramen för den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården har åtgärder vidtagits för att förbättra insatserna för psykiskt sjuka. De särskilda satsningar som de kommande åren görs för att utveckla psykiatrin har stor betydelse även i detta sammanhang. Även de alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanerna är betydelsefulla, eftersom alkohol och droger ofta förekommer i samband med självmord. Det är insatser inom flera samhällssektorer och politikområden som tillsammans bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa i befolkningen. Ett sådant brett synsätt präglar även den deklaration om psykisk hälsa i Europa, som jag var med att besluta om vid WHO Europas ministerkonferens om psykisk hälsa tidigare i år.
Det är allvarligt att så många dör på grund av självmord. Jag följer noga utvecklingen för att överväga vilka insatser som ytterligare kan komma att erfordras med anledning av självmordsproblematiken.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.