Nationella riktlinjer för sköldkörtelsjuka

Skriftlig fråga 2020/21:2975 av Mattias Karlsson i Luleå (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Hypotyreos är en av våra vanligaste kroniska sjukdomar. Risken att drabbas ökar med ålder, om man är kvinna eller har en nära släkting som är drabbad. Hypotyreos är en endokrin folksjukdom. Den kliniska bilden varierar från lindriga ospecifika symtom, som trötthet, frusenhet, nedsatt vitalitet och obstipation, till livshotande myxödem med uttalad känslighet för läkemedel, konfusion, areflexi och megakolon.

Underfunktion i sköldkörteln kräver oftast livslång behandling. I dag ökar medicineringen mest bland unga kvinnor och bland män. Under senare år har förskrivning av syntetiskt sköldkörtelhormon ökat markant, mest vid lindriga former.

Många av de drabbade mår heller inte bra, trots medicinering. Eftersom det saknas ett kvalitetsregister för uppföljning av patienter på gruppnivå saknas viktiga kunskaper om orsaker, behandlingsresultat, långtidseffekter och samsjuklighet.

I dag medicineras nästan en halv miljon invånare i Sverige mot sköldkörtelsjukdom, men det är inte säkert att de får rätt vård. Kriterierna för diagnos och behandling skiljer sig åt mellan regionerna. Med anledning av att det saknas tydliga och forskningsbaserade riktlinjer skapar detta stora problem för behandlande läkare inom primärvården, som ofta är de som möter patienterna.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Avser ministern att verka för att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hypotyreos, med kriterier för diagnos och val av behandling?