Nationella riktlinjer för obesitasvård
Skriftlig fråga 2019/20:257 av Ulrika Jörgensen (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-10-23
- Överlämnad
- 2019-10-24
- Anmäld
- 2019-10-25
- Sista svarsdatum
- 2019-10-30
- Svarsdatum
- 2019-11-06
- Besvarad
- 2019-11-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Obesitas, fetma, ligger bakom vart tionde förlorat levnadsår i Sverige. Denna kroniska sjukdom har många svåra följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Enligt Folkhälsomyndigheten visar statistiken på att 15 procent av kvinnorna och 16 procent av männen i Sverige i dag har ett BMI på 30 eller över, vilket klassas som obesitas. Ett högt BMI är även en allvarlig riskfaktor för att få cancer. Sjukvården lägger i dag 15 gånger så mycket resurser på att behandla följdsjukdomarna till obesitas som på att behandla själva sjukdomen.
Självklart finns det mycket att göra förebyggande på samhällsnivå för att förhindra utvecklingen av obesitas, men för dem som redan lever med sjukdomen måste vården vara jämlik. Närmare 300 000 vuxna svenskar lever med svår obesitas, vilket innebär ett BMI över 35. Mer än en tredjedel av denna grupp har dessutom en obesitasrelaterad följdsjukdom, och enligt Socialstyrelsens data var det under 2017 endast var fjärde person som fick specialistvård för svår obesitas. Med andra ord får inte svårt sjuka obesitaspatienter den specialiserade vård de behöver.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
När kommer ministern och regeringen att ta initiativ till nationella riktlinjer för obesitasvården?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:257 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/04415/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:257 av Ulrika Jörgensson (M)
Nationella riktlinjer för obesitasvård
Ulrika Jörgensson har frågat mig när jag kommer ta initiativ till nationella riktlinjer för obesitasvården.
Som frågeställaren skriver så är obesitas något som många människor i Sverige idag lever med. Samhället har ett stort ansvar, både för förebyggande åtgärder och för en god vård.
När det gäller kunskapsstyrningen är regionerna i färd med att bygga upp sin nya kunskapsstyrningsstruktur. Målsättningen är att se till att ny och relevant kunskap kommer alla patienter till del. Regeringen ser positivt på och stödjer regionerna i detta arbete, och Socialstyrelsen samverkar med den framväxande strukturen. För tillfället inventeras där vilka kunskapsluckor och behov som finns inom hälso- och sjukvården. Det pågår därmed redan en omfattande process med att identifiera områden där det saknas relevanta kunskapsstöd för att skapa en mer jämlik vård.
En nyckelfaktor är tillgången på kompetens. Regeringen har nyligen beslutat att inrätta ett nationellt vårdkompetensråd för att stärka och samordna arbetet med kompetensförsörjning i hela landet.
I sammanhanget kan nämnas att Moderaterna i sin budgetmotion föreslår att anslaget till Socialstyrelsen, den myndighet som tar fram nationella riktlinjer, ska sänkas med 5 miljoner kronor 2020.
Det är sammanfattningsvis viktigt att arbetet med eventuellt nya nationella riktlinjer och andra kunskapsunderlag analyseras tas fram av relevanta myndigheter i samverkan med huvudmännen och deras nya kunskapsstyrningsstruktur. Det ger bäst utväxling för Sveriges patienter.
Stockholm den 6 november 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.