Nationella riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel

Skriftlig fråga 2010/11:166 av Olofsson, Eva (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-12-10
Inlämnad
2010-12-10
Besvarad
2010-12-15
Svar anmält
2010-12-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga

2010/11:166 Nationella riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel

av Eva Olofsson (V)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

Det är i många fall helt avgörande för livskvalitet och delaktighet i samhället för en person med funktionsnedsättning att de hjälpmedel som behövs tillhandahålls. Kostnaderna för hjälpmedel överdrivs ofta om man ser till de positiva effekter de har för hälsa och livskvalitet samt de ekonomiska vinster samhället faktiskt gör när hjälpmedlen bidrar till självständighet och självbestämmande.

Vilka hjälpmedel man har möjlighet att få och kostnaderna för den enskilde varierar mycket över landet. Detta är väl känt och man har bland annat konstaterat detta i SOU 2004:83. I och med att hjälpmedel kan ha en så avgörande effekt för en persons livskvalitet är det problematiskt att bostadsorten ska vara avgörande i så hög grad som i dag.

Jag anser att staten bör ta ett större ansvar än i dag för att förskrivningen av hjälpmedel blir mer likvärdig över landet. Att staten har ett övergripande ansvar för tillhandahållandet av hjälpmedel anges också i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Min fråga till statsrådet Maria Larsson är:

Avser statsrådet att ta initiativ till att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel?

Svar på skriftlig fråga 2010/11:166 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 15 december

Svar på fråga

2010/11:166 Nationella riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel

Statsrådet Maria Larsson

Eva Olofsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel.

Att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning är ett ansvar för landstingen och kommunerna (3 b § HSL). Varje landsting och kommun beslutar självständigt om regelverket för hjälpmedel och eventuella avgifter.

Sveriges Kommuner och Landsting gav 2005 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att kartlägga förändringar av landstingens och kommunernas regelverk och förskrivning av hjälpmedel under de senaste tre åren. Av rapporten som publicerades 2006 framgick bland annat att kriterierna för förskrivning har förtydligats och prioriteringar har tydliggjorts samt att den vanligaste avgiften för hjälpmedel är besöksavgift. Utifrån denna kartläggning tog Sveriges Kommuner och Landsting initiativ till överläggningar mellan sjukvårdshuvudmännen för att diskutera hur reglerna för tillhandahållandet av hjälpmedel kan bli mer enhetliga.

Jag välkomnar initiativ som detta eftersom frivilliga överenskommelser om mer likartade regelverk är att föredra framför lagstiftning. Jag har inte för avsikt att ge Socialstyrelsen något uppdrag att ta fram nationella riktlinjer i dagsläget. Att öka den enskildes eget inflytande över hjälpmedelsvalet är dock en fråga jag ser som mycket prioriterad.

Regeringen gav i augusti 2007 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att samordna en försöksverksamhet med Fritt val av hjälpmedel. Av slutrapporten Större inflytande och delaktighet framgår att verksamheten stärkt den enskildes inflytande. Det fria valet har bidragit till ökad självständighet och självbestämmande. Regeringen bedömer att satsningen på Fritt val av hjälpmedel har varit framgångsrik. Därför bereds nu inom Regeringskansliet möjligheterna att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur kommuner och landsting kan utforma valfrihetssystem.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.