Nationella riktlinjer för förlossningsvård

Skriftlig fråga 2019/20:627 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-12
Överlämnad
2019-12-13
Anmäld
2019-12-16
Svarsdatum
2019-12-27
Besvarad
2019-12-27
Sista svarsdatum
2019-12-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det pågår en mycket viktig diskussion gällande svensk förlossningsvård. När en svensk forskningsstudie genomförde en analys av om det var bättre för mamma och barn om förlossningen sattes igång i graviditetsvecka 41 eller i vecka 42 föll de preliminära resultaten så tydligt ut att studien avbröts i förtid. Detta då det ansågs oetiskt att fortsätta forskningsstudien när resultaten var så tydliga. Tyvärr hann fem ofödda bebisar avlida i den grupp av mammor som i forskningsstudien lottats att sättas igång först i graviditetsvecka 42.

Resultaten av den svenska forskningsstudien visar preliminärt att fler barn överlevde vid tidigare igångsättning av förlossning. Studien visade vidare att det inte förekom någon ökning av antalet kejsarsnitt eller allvarliga komplikationer hos mammorna vars förlossning sattes igång i den tidiga gruppen, det vill säga under graviditetsvecka 41. Det ska dock påpekas att studien ännu inte är färdiggranskad och publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

Moderaternas inställning är att tidigare ingångssättning inom förlossningsvården är en fråga för vårdens profession och för myndigheter. Svensk hälso- och sjukvård tar sin utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Och de nationella riktlinjerna ska uppdateras och utvecklas när ny kunskap, ny forskning och nya erfarenheter tillkommer. Region Dalarna har enligt uppgifter redan ändrat i sina riktlinjer. Akademiska sjukhuset i Uppsala har också ändrat sina riktlinjer.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att ta initiativ för att skyndsamt ge i uppdrag att nationellt se över riktlinjerna gällande tidigare igångsättning av förlossningar?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:627 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/

05229/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:627 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Nationella riktlinjer för förlossningsvård

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att skyndsamt ge i uppdrag att nationellt se över riktlinjerna gällande tidigare igångsättning av förlossningar.

Regeringen har en flerårig satsning för att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa. I det ingår att se till att det finns relevant kunskapsstöd på området som stöd för praktiserande hälso- och sjukvårdspersonal, och regeringen har gett flera uppdrag som rör kunskapsunderlag till Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Socialstyrelsen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Det är i sammanhanget värt att nämna att det finns olika typer av kunskapsstöd med helt eller delvis olika funktioner. Socialstyrelsens nationella riktlinjer riktar sig i första hand till beslutsfattare och huvudmän inom landsting och regioner och ger framför allt stöd för beslut om fördelning av resurser och prioriteringar.

Bland de kunskapsstöd som riktar sig till professionen och innehåller konkreta behandlingsrekommendationer återfinns de nationella vårdprogrammen. Syftet är att ny och relevant kunskap ska komma alla patienter till del samt bidra till en jämlik och god vård. De nationella vårdprogrammen tas fram av regionernas kunskapsstyrningsstruktur i vilken ingår ett nationellt programområde för kvinnosjukdomar och förlossning.

Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av behovet av kunskapsunderlag på området. Efter kartläggningen bedömde myndigheten att det i första hand behövs ett kunskapsstöd som riktar sig direkt till praktiserande hälso- och sjukvårdspersonal. För närvarande bedriver därför Socialstyrelsen ett omfattande arbete med att ta fram ett nationellt och sammanhållet kunskapsstöd för den vård som ges i samband med graviditet, förlossning och eftervård.

Utöver det pågående arbetet inom förlossningsvården får Socialstyrelsen i uppdrag att nästa år inleda ett arbete med ett nationellt kunskapsstöd för intrauterin fosterdöd. Kunskapsstödet ska omfatta hur man identifierar och adresserar risker hos kvinnan och fostret, särskilt avseende vid överburenhet, tillväxthämning hos fostret och minskade fosterrörelse. Kunskapsstödet ska även ge stöd till professionen avseende den information om risk- och skyddsfaktorer som behöver lämnas till den gravida och dennes eventuella partner.

Stockholm den 19 december 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.