nationella riktlinjer för astmasjuka

Skriftlig fråga 1999/2000:774 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-30
Anmäld
2000-04-04
Besvarad
2000-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 mars

Fråga 1999/2000:774

av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om nationella riktlinjer för astmasjuka

Astma är vår största folksjukdom, större än exempelvis cancer och ischemisk hjärtsjukdom. Varje år dör fler människor på grund av astma än de som omkommer i trafiken.

I en SIFO-undersökning framkommer det att nästan var femte som har astma och/eller allergi är sjuk mer än 50 dagar per år på grund av sin sjukdom.

Våra kunskaper växer snabbt men det går inte lika snabbt att få ut kunskapen till alla delar i vården. Tvärtom verkar det som att den nya kunskapen aldrig kommer alla patienter till godo och det är allvarligt. Att vara astmasjuk är mycket betungande och påfrestande. Att inte "ha luft" så det räcker blir ett stort hinder i den dagliga livsföringen. Att kunna arbeta är för många omöjligt.

Det finns dock mediciner och andra typer av behandling som gör att symtomen minskar eller försvinner helt. För att kunna ge rätt behandling är det viktigt att snabbt få en ordentlig utredning och diagnos.

Enligt olika studier visar det sig att kvaliteten i astmavården varierar över landet. På en del håll fungerar den mycket bra medan andra inte har prioriterat denna verksamhet.

Avser regeringen ge Socialstyrelsen i uppdrag att omgående inleda arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för astmavården?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:774 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 5 april

Svar på fråga 1999/2000:774 om nationella riktlinjer för astmasjuka

Socialminister Lars Engqvist

Chatrine Pålsson har frågat mig om regeringen avser ge Socialstyrelsen i uppdrag att omgående inleda arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för astmavården.

Det är ett stort folkhälsoproblem att förekomsten av astma ständigt ökar i befolkningen. Studier visar att 4@10 % av de vuxna berörs. Sjukdomen är dock mest utbredd hos barn och ungdomar och är i dag den mest spridda långdragna symtomyttringen hos svenska barn. Orsakerna bakom denna utveckling, som är likartad i hela Västeuropa, är inte helt kända. Även om astma blivit vanligare i alla åldrar har dödligheten stadigt sjunkit sedan 1980-talets början. Orsaken till den sjunkande dödligheten är att den medicinska behandlingen av astma blivit framgångsrik på grund av tillkomsten av nya astmaläkemedel och en ökad kunskap om astmasjukdomen.

Statens beredning för medicinsk utvärdering har påbörjat ett arbete med att utvärdera den vetenskapliga basen för alla tillgängliga behandlingar av astma och kroniska obstruktiva lungsjukdomar hos både vuxna och barn. I denna utvärdering som ska vara avslutad under hösten 2000 kommer prevention, farmakologisk och kirurgisk behandling, patientutbildning, psykologiska metoder, rehabilitering, klimatterapi och alternativ medicin att analyseras.

Som jag tidigare nämnt i en interpellationsdebatt planerar Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer för astma och kroniska obstruktiva lungsjukdomar. En kartläggning av hur arbetet med astma och kroniska obstruktiva lungsjukdomar bedrivs inom landstingen samt hur detta arbete är organiserat har inletts. Denna kartläggning kommer tillsammans med bl.a. den utvärdering som SBU genomför att ligga till grund för de nationella riktlinjerna.

Mot bakgrund av det arbete som redan har inletts finns det, enligt min mening, inget skäl för regeringen att ge Socialstyrelsen något uppdrag.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.