Nationella minoritetsspråk
Skriftlig fråga 2025/26:46 av Mirja Räihä (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-09-25
- Överlämnad
- 2025-09-26
- Anmäld
- 2025-09-30
- Svarsdatum
- 2025-10-08
- Besvarad
- 2025-10-08
- Sista svarsdatum
- 2025-10-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Förra veckan beslutade regeringen att avskriva utredningen SOU 2017:91, vars betänkande hade titeln Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering. Med tanke på att utredningen hade ett antal förslag som skulle både bevara och revitalisera minoritetsspråken i Sverige känns det konstigt att regeringen bara avskriver allt utan motivering och utan att hålla samråd med de berörda minoritetsgrupperna. Det enda förslag man förverkligat är att det inte längre ska ställas krav på förkunskaper i ett minoritetsspråk för att man ska ha rätt till modersmålsundervisning i gymnasiet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
Vad är ministerns motivering till beslutet att avskriva utredningen utan något samråd med minoritetsgrupperna?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:46 besvarad av Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Svar på fråga 2025/26:46 Nationella minoritetsspråk
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Svar på fråga 2025/26:46 av Mirja Räihä (S)
Nationella minoritetsspråk
Mirja Räihä har frågat mig vad min motivering är till beslutet att avskriva utredningen utan något samråd med minoritetsgrupperna.
Samråd är en av grundpelarna för de nationella minoriteternas inflytande och delaktighet i minoritetspolitiken och bidrar till att föra arbetet med politiken framåt.
Betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91) överlämnades till statsrådet Gustav Fridolin redan 2017. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för undervisning och revitalisering av de nationella minoritetsspråken. Utredningen lämnade bl.a. förslag om att skapa möjligheter för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationellt minoritetsspråk som modersmål utan krav på några förkunskaper i språket. Något sådant krav finns inte för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan. Förslaget behandlades i propositionen Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk (prop. 2022/23:132). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i propositionen (bet. 2023/24:UbU3, rskr. 2023/24:29).
Sverige har långtgående internationella åtaganden för de nationella minoriteternas rättigheter och det allmänna har en skyldighet att skydda och främja minoritetsspråken. Frågan om nationella minoritetsspråk är viktig för regeringen. Som nämnts tidigare finns i dag inga krav på att eleven ska ha några förkunskaper i språket för att få läsa språket som modersmål. Det finns inte heller något krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Regeringen gav 2023 i uppdrag till Statens skolverk att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk och ersättning för merkostnader för fjärrundervisning i språken. Uppdraget innefattar bl.a. att planera och ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för alla huvudmän som enligt skollagen (2010:800) ska erbjuda undervisning i språken. Skolverket ska vidare stödja produktion och utveckling av läromedel inom nationella minoritetsspråk för förskolan, övriga frivilliga skolformer och för de obligatoriska skolformerna. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 december 2025.
Regeringen har alltså tidigare gått vidare med delar av förslagen i betänkandet. Betänkandet är nu åtta år gammalt. Beslutet att skriva av betänkandet betyder emellertid inte att regeringen inte kan gå vidare med förslagen eller de frågor som övervägs och därmed har beslutet inte bedömts motivera samråd med minoritetsgrupperna.
Stockholm den 7 oktober 2025
Simona Mohamsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.