Nationella lärarlönelyftets framtid
Skriftlig fråga 2021/22:1650 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-05-31
- Överlämnad
- 2022-05-31
- Anmäld
- 2022-06-01
- Sista svarsdatum
- 2022-06-08
- Svarsdatum
- 2022-06-15
- Besvarad
- 2022-06-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Att höja läraryrkets status är en förutsättning för att också säkra kompetensförsörjningen inom skolan. Lärarbristen är fortsatt ett stort problem och än mer allvarligt är att många lärare uppger att de överväger att lämna yrket i skolan, detta på grund av brister i arbetsmiljö som villkor.
Staten kan, vid sidan av kommunerna som än så länge är huvudmän för skolan, göra mycket mer då resurserna ser olika ut. Det gäller även ambitionsnivån lokalt för skolfrågorna och därmed lärarnas situation.
Det gäller allt ifrån den administrativa bördan till kompetenssatsningar – men också att fortsätta satsa på höjda lärarlöner. När nu regeringen dels trappar ned anslaget, dels gör om anslaget för att höja lärarlönerna till annat typ av stöd kan inte de pengar som är kvar användas till att fortsätta förbättra löneutvecklingen för lärarkåren.
Min fråga till statsrådet Lina Axelsson Kihlblom blir följande:
Avser statsrådet och regeringen att ändra fördelningsprinciperna så att Lärarlönelyftet blir kvar i sin nuvarande form?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1650 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2021/22:1575 av Fredrik Christensson (C)
och svar på fråga 2021/22:1650 av Roger Haddad (L)
Lärarlönelyftet
Fredrik Christensson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att huvudmän och lärare inte ska drabbas av denna förändring. Fredrik Christenssons fråga handlar om att medel flyttas från det riktade statsbidraget lärarlönelyftet till likvärdighetsbidraget. Roger Haddad har frågat mig om jag och regeringen avser att ändra fördelningsprinciperna så att lärarlönelyftet blir kvar i sin nuvarande form.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att de statliga medlen för lärarlönelyftet på sikt, när modellen etablerats, skulle fördelas till kommunerna via det generella statsbidraget. För att säkerställa att dessa medel fortfarande fördelas till skolväsendet, inom utgiftsområde 16, föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2022 att delar av lärarlönelyftet skulle föras över till likvärdighetsbidraget i stället för till det generella statsbidraget. Riksdagen beslutade i december 2021 i enlighet med regeringens förslag. Medlen för förskoleklass och grundskola som i dag fördelas via statsbidraget för lärarlönelyftet skulle därmed inte försvinna från skolväsendet, men konstruktionen för bidragen skulle ändras för att bli enklare för huvudmännen att hantera. Regeringens ambition har sedan 2018 varit att de riktade statsbidragen ska bli färre och enklare att hantera.
De senaste åren har lärarnas löner höjts, både för enskilda individer och för lärarna som kollektiv. Det är en mycket positiv utveckling. För att fler ska vilja bli lärare och fler ska vilja fortsätta vara lärare behöver läraryrket vara attraktivt. Därför har regeringen genomfört flera insatser som syftar till att på olika sätt stärka lärares arbetsmiljö, karriärmöjligheter och löneutveckling.
Regeringen ser nu över hur frågan om lärarlönelyftet kan hanteras på bästa sätt.
Stockholm den 15 juni 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.