Nationell strategi mot stranderosion

Skriftlig fråga 2007/08:1505 av Nylander, Christer (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-07-29
Besvarad
2008-08-12
Anmäld
2008-08-14
Svar anmält
2008-08-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 juli

Fråga

2007/08:1505  Nationell strategi mot stranderosion

av Christer Nylander (fp)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Delar av Sveriges kust består av vacker, men tyvärr sårbar sandstrand. Flera av kommunerna med sandstränder har på senare år märkt hur stranderosion blivit ett tilltagande problem.

Stranderosion kan bero på flera olika saker. Det finns en naturlig variation i vädret mellan olika år vilket kan innebära stora förändringar av stränderna från ett år till ett annat. Men man kan inte utesluta att klimatförändringar bidragit till att problemen tycks ha ökat på senare år.

De berörda kommunerna drabbas på olika sätt. Turistnäringen kan skadas och naturvärden förstöras. Erosionen medför också kostnader för kommunerna. Kristianstads kommun avser till exempel bara under innevarande år bekosta en utfyllnad av eroderad strand med ca 2 000 ton ny sand från ett grustag.

Det finns flera åtgärder som vidtas för att minska eller förhindra stranderosion. En del av metoderna riskerar snarare att flytta problemen från en plats till en annan. Det som löser erosionen i en kommun kan mycket väl innebära ökade problem för en annan kommun. Därför behövs en nationell strategi mot stranderosion.

På vilket sätt avser miljöministern att ta initiativ till ett ökat nationellt ansvarstagande i arbetet mot stranderosion?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1505 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren

den 12 augusti

Svar på fråga

2007/08:1505 Nationell strategi mot stranderosion

Miljöminister Andreas Carlgren

Christer Nylander har frågat mig på vilket sätt jag avser att ta initiativ till ett ökat nationellt ansvarstagande i arbetet mot stranderosion.

Jag delar Christer Nylanders uppfattning att frågan om stranderosion och inte minst den ökade risk för påverkan på våra stränder som klimatförändringar kan medföra måste ägnas ökad uppmärksamhet. Det gäller bland annat i samband med den kommunala planeringen.

Som ett led i en sådan strävan har regeringen i propositionen Ett första steg för en enklare plan- och bygglag (prop. 2006/07:122) tydliggjort och preciserat att kommunen i sin planering enligt plan- och bygglagen vid lokalisering av bebyggelse bland annat ska beakta risken för erosion. Detta gäller såväl vid kommunens översiktliga planering som vid detaljplaneläggning. Av den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2008 till följd av riksdagens behandling av propositionen framgår också att det av länsstyrelsens granskningsyttrande över kommunens förslag till översiktsplan och vid länsstyrelsens prövning av kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska framgå om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till bland annat behovet av skydd mot erosion.

Klimat- och sårbarhetsutredningen har haft i uppdrag att i ett vidare perspektiv kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar. I slutbetänkandet Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter (SOU 2007:60) har utredningen bland annat behandlat frågan om stranderosion. Därvid redovisas hur ansvarsförhållandena är reglerade i dag, vilka områden som är utsatta för stranderosion, vilka faktorer som påverkar erosionen, vilka konsekvenserna kan bli vid ett förändrat klimat samt möjliga åtgärder till skydd av kustområden. Betänkandet innehåller också ett antal förslag som bland annat syftar till att förbättra planerings- och kunskapsunderlaget, att stimulera till vidtagande av förebyggande åtgärder samt att förstärka planeringsprocessens hänsynstagande till riskerna för erosion. De förslag som redovisas i betänkandet riktar sig till en rad statliga myndigheter och till landets kommuner.

Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande har remissbehandlats och utredningens förslag bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Regeringen avser att behandla utredningens förslag i den klimatproposition som planeras att föreläggas riksdagen under året. De författningsändringar som kan bli aktuella och som berör plan- och bygglagen kommer att presenteras i en proposition till riksdagen våren 2009.

Eftersom den fråga som Christer Nylander tar upp för närvarande är under beredning varken vill eller kan jag föregripa den pågående processen och därmed inte heller uttala mig om den närmare utformningen av regeringens förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.