Nationell strategi för att bekämpa och förebygga våld mot barn

Skriftlig fråga 2024/25:892 av Anna Wallentheim (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-03-11
Överlämnad
2025-03-12
Anmäld
2025-03-13
Svarsdatum
2025-03-19
Besvarad
2025-03-19
Sista svarsdatum
2025-03-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

För över två år sedan föreslogs i utredningen En uppväxt fri från våld att Sverige bör ha en nationell strategi för att bekämpa och förebygga våld mot barn. Trots att vissa åtgärder och förslag från utredningen har presenterats saknas fortfarande ett sammanhållet, målinriktat och samordnat arbete på nationell nivå. Detta skiljer sig från hur Sverige hanterar andra allvarliga samhällsproblem – vi har exempelvis nationella strategier för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt ett nationellt brottsförebyggande arbete.

Rädda Barnens rapport Våld mot barn visar tydligt de brister som finns i samhällets ansvar när barn utsätts för brott. Trots att polis och åklagare enligt lag ska utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar får många barn vänta betydligt längre än så. Rapporten visar att mer än vart tredje barn har fått vänta längre än 90 dagar på beslut om åtal. Dessutom pekar Rädda Barnen på stora regionala skillnader i utredningstider, tillgång till Barnahus samt adekvat stöd och behandling. Det är helt orimligt att barns rätt till skydd, stöd och upprättelse ska vara beroende av var i landet de bor. Att arbeta med barn som utsätts för brott kräver erfarenhet, kompetens, värme och evidensbaserade arbetsmetoder, något som också lyfts i utredningen En uppväxt fri från våld.

Forskning och internationella rekommendationer pekar på vikten av en sammanhållen strategi för att säkerställa att barn skyddas från våld och övergrepp. Sverige har en uttalad ambition att vara ett föregångsland i arbetet mot våld mot barn, men utan en nationell strategi riskerar insatserna att bli splittrade och otillräckliga.

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Vad avser ministern utifrån sitt ansvarsområde att göra för att Sverige ska få en nationell strategi för att bekämpa och förebygga våld mot barn?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:892 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Svar på fråga 2024/25:892 Nationell strategi för att bekämpa och förebygga våld mot barn

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2024/25:892 av Anna Wallentheim (S)
Nationell strategi för att bekämpa och förebygga våld mot barn

Anna Wallentheim har frågat justitieminister Gunnar Strömmer vad han utifrån sitt ansvarsområde avser att göra för att Sverige ska få en nationell strategi för att bekämpa och förebygga våld mot barn. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Varje barn har rätt till skydd från alla former av våld. Trots det utsätts ungefär hälften av alla barn i Sverige för våld under uppväxten. Regeringen arbetar aktivt med frågan och har vidtagit en rad olika åtgärder för att bekämpa och förebygga våld mot barn. Regeringens omläggning av kriminalpolitiken innebär i grunden ett perspektivskifte, från ett fokus på gärningsmän till att sätta brottsoffer och brottsoffers upprättelse i centrum. Det inkluderar givetvis barn som utsätts för våldsbrott.

Barnets rätt till skydd och stöd förutsätter en lagstiftning som skyddar barnet mot våld och andra rättighetskränkningar. Regeringen har nyligen beslutat propositionen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. Kontaktförbud är en viktig skyddsåtgärd för barn som är utsatta för våld och andra kränkningar. I propositionen lämnas förslag som syftar till att det ska bli lättare att få det skydd som ett kontaktförbud innebär och att skyddet ska bli mer effektivt (prop. 2024/25:123). Den 6 februari 2025 beslutade regeringen vidare lagrådsremissen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv. I den föreslås bl.a. att det straffbara området för våldtäkt mot barn utvidgas i syfte att stärka skyddet mot sexuella kränkningar av barn som lider av till exempel psykisk ohälsa.

Att som barn utsättas för våld är en omskakande upplevelse och integritets- och trygghetsförlusterna kan vara påtagliga. Det är därför av stor betydelse att barn som brottsoffer, från de myndigheter som hon eller han kommer i kontakt med genom rättsprocessen, får tillräcklig information, ett tillräckligt stöd och ett gott bemötande. I november 2024 gav regeringen Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka stödet till brottsoffer och vittnen (Ju2024/02472). Myndigheterna ska i arbetet med uppdraget särskilt beakta brister som drabbar barn och unga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026. Regeringen har vidare, i regleringsbrevet för budgetåret 2025, gett Sveriges Domstolar i uppdrag att redovisa hur domstolarna arbetar för att de förhandlingar där barn deltar ska vara anpassade till barnets behov och förutsättningar.

Regeringen har vidare beslutat om en satsning på försöksverksamhet med oberoende barnombud som ska kunna ge stöd till utsatta barn och hjälpa dem att kunna tillvarata sina rättigheter i kontakter med myndigheter och domstolar. I budgetproposition för 2025 aviserade regeringen ett statsbidrag om 20 miljoner kronor för försöksverksamheten.

Regeringen genomför dessutom en satsning på förstärkta familjerätter och våldsförebyggande familjerådgivning i områden där utanförskapet är särskilt stort. Cirka 50 miljoner kronor är avsatta för detta ändamål under 2025 (S2025/00210).

Även inom ramen för jämställdhetspolitiken och åtgärdsprogrammet för 2024–2026 genomförs en rad åtgärder för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Regeringen har utöver detta även initierat flera stora reformer som på olika sätt har bäring på våld mot barn som omläggningen av den statliga barn- och ungdomsvården och propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89).

Utredningen En uppväxt fri från våld har förslagit en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningens betänkande (SOU 2022:70) grundar sig på ett gediget utredningsarbete och innehåller många viktiga förslag. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

 

Camilla Waltersson Grönvall

 

 

Stockholm den 19 mars 2025

 

 

 

 

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.