Nationell samordning för tryggheten runt Vänern och Göta älv
Skriftlig fråga 2021/22:241 av Ann-Sofie Alm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-10-21
- Överlämnad
- 2021-10-21
- Anmäld
- 2021-10-22
- Besvarad
- 2021-11-03
- Svarsdatum
- 2021-11-03
- Sista svarsdatum
- 2021-11-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Innanhavet Vänern är en nationell tillgång som ger oss vattenkraft, klimatsmarta transporter, dricksvatten, möjlighet till arbetstillfällen och värdefull besöksnäring. Men om Vänern svämmar över blir det kostsamt, och stora miljövärden står på spel. Det värsta scenariot, den så kallade dimensionerande nivån, beräknas ge skadekostnader på vägar, fastigheter och industrier på 10 miljarder kronor. Det är enorma summor för de små kommunerna och drabbade enskilda fastighetsägarna att bära, och det skulle innebära mycket stora påfrestningar för samhället i stort under lång tid. Detta bör vi förekomma och förebygga. Det skulle därför vara bra med en nationellt samordnad översyn för att få fram en långsiktig lösning för Vänerns avtappningsproblem, liksom för skredriskerna längs Göta älv.
Tidigare utredningar har visat behovet av en nationell samordning och föreslagit ett nytt statligt anslag för att genomföra storskaliga åtgärder som ligger bortom kommunernas betalningsförmåga samt att det senast år 2012 (!) skulle finnas ett förslag till långsiktig lösning där Vänerns avtappningsmöjligheter ökas. Detta väntar ännu på att förverkligas. Satsningar via regeringsuppdrag har gjorts för att klargöra Mälarens översvämningsrisker, vilket gjort stor nytta i förebyggande syfte. Denna kunskap bör en möjlig nationell samordning kunna dra stor nytta av i frågan om att trygga människor, miljö och samhälleliga värden även runt Vänern och Göta älv.
Genom att i en nationellt samordnad översyn anpassa och säkra upp för kommande katastrofer lägger man grunden till ny kunskap, viktig forskning, teknikutveckling och värdefulla erfarenheter inom byggsektorn som sammantaget även blir en attraktiv nationell exportvara.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta nationellt för att säkerställa tryggheten för människor och näringsverksamhet runt Vänern och Göta älv genom att Vänerns avtappningsförmåga ökas?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:241 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2021/22:241 av Ann-Sofie Alm (M)
Nationell samordning för tryggheten runt Vänern och Göta älv
Ann-Sofie Alm har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta nationellt för att säkerställa tryggheten för människor och näringsverksamhet runt Vänern och Göta älv genom att Vänerns avtappningsförmåga ökas.
Risken för naturolyckor förväntas öka i ett förändrat klimat. Det är därför angeläget att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera naturolyckor. Regeringen har en hög ambition för anpassning av samhället till ett förändrat klimat. Det avspeglar sig i allt det som har genomförts sedan regeringen antog den nationella strategin för klimatanpassning i mars 2018 (prop. 2017/18:163). Den ska uppdateras vart femte år, en ny ska alltså presenteras 2023.
Vissa områden i Sverige är mer utsatta och Göta älv har bedömts vara det område i Sverige där riskerna för ras och skred är störst. Därför gör regeringen särskilda insatser för att klimatsäkra och anpassa området till ökade flöden. Anslaget för skredsäkring längs Göta älv ökades i budgetpropositionen för 2021 med 100 miljoner kronor till 215 miljoner kronor och anslaget är på samma nivå i budgetpropositionen för 2022. Regeringen har också tagit beslut om en högre stödnivå som innebär att kommunerna kring Göta älv nu kan få bidrag för hela kostnaden för åtgärder.
Kommunerna har också möjlighet att ansöka om bidrag, via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i bebyggda områden, exempelvis om man behöver förstärka marken på grund av för låg stabilitet, eller skydda ett område mot översvämning. Anslaget föreslås höjas med 500 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2022 till 521 miljoner kronor.
På regional nivå sker samverkan inom Vänerrådet som leds av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Syftet med Vänerrådet är att få till stånd en säker och naturanpassad tappningsstrategi för Vänern. Ett arbete har inletts med att göra en översyn av den nu gällande vattendomen angående Vänerns reglering (Västerbygdens vattendomstol 1937 och 1955) och om en ny tappningsstrategi kan rymmas inom denna.
MSB och Statens geotekniska institut (SGI) presenterade tidigare i år resultatet av ett regeringsuppdrag att identifiera riskområden för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämning där bland annat Västkusten-Göta älvdalens komplexa utmaningar lyfts fram. Det råd för klimatanpassning som regeringen inrättat kommer att inom kort presentera sin första rapport. Regeringen kommer därefter att analysera om ytterligare behov av insatser behövs.
Sammanfattningsvis arbetar regeringen intensivt med frågan och samordningen har ökat betydligt under senare år. Regeringens nationella strategi och särskilda satsning på Göta älv är viktiga att lyfta fram i sammanhanget för att öka tryggheten för människor och näringsliv i riskområden såsom runt Vänern och Göta älv.
Stockholm den 3 november 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.