Nationell säkerhetsstrategi
Skriftlig fråga 2020/21:1084 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-17
- Överlämnad
- 2020-12-17
- Anmäld
- 2020-12-18
- Sista svarsdatum
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsminister Stefan Löfven (S)
I januari 2017, på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, presenterades till slut regeringens förslag till nationell säkerhetsstrategi. Framtagen på Statsrådsberedningen. Aldrig förankrad i någon parlamentarisk process. På många sätt därefter bortglömd. Den är dock inte utan sina poänger. Där står bland annat: ”I Sverige krävs nödvändiga och övade beredskapsplaner och resurser för hantering av olika typer av hälsohot såsom influensapandemier. Samordnings- och samverkansstrukturer behöver finnas på plats och vara övade. Myndigheternas förmåga att upptäcka farliga ämnen och kunna verka i sådana miljöer behöver övas. Läkemedel måste finnas tillgängliga i tillräckliga mängder för att klara en plötslig kris (exempelvis antivirala läkemedel, antibiotika och vaccin).”
I ljuset av den rådande pandemin och regeringens svårigheter att hantera smittspridningen och pressa tillbaka covid-19 samt med de brister som identifierats måste det sägas finnas en diskrepans mellan vad som stod att läsa i den nationella säkerhetsstrategin i januari 2017 och verklighetens villkor 2020.
Min fråga till statsminister Stefan Löfven är därför:
Hur har de slutsatser som drogs i den nationella säkerhetsstrategin i januari 2017 om övade beredskapsplaner, samordningsstrukturer samt tillräckligt med läkemedel omsatts i praktiken?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1084 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1084 av Hans Wallmark (M)
Nationell säkerhetsstrategi
Hans Wallmark har frågat statsministern hur de slutsatser som drogs i den nationella säkerhetsstrategin i januari 2017 om övade beredskapsplaner, samordningsstrukturer samt tillräckligt med läkemedel har omsatts i praktiken. Frågan har överlämnats till mig.
Den pandemi som har orsakats av det nya coronaviruset är den allvarligaste krisen i Sverige i modern tid och har varit utmanande att hantera för samtliga länder oavsett beredskapssystem. Regeringen har under mandatperioden vidtagit ett flertal åtgärder i syfte att stärka beredskapen.
Att stärka Sveriges försörjningsberedskap är en central del i det arbete som ansvariga myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv ska genomföra under kommande försvarsbeslutsperiod. Regeringens historiska satsning på det civila försvaret, totalt 4,2 miljarder kronor t.o.m. 2025, ska bl.a. användas för detta ändamål. Detta är ett arbete som behöver ske målinriktat över tid. Regeringen kommer under våren att tillsätta en utredning om vad en nationellt samordnad försörjningsberedskap bör omfatta, hur den ska organiseras och finansieras.
Regeringen anser att ett nationellt sammanhållet system för lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel i Sverige för fredstida kriser och krig behöver tas fram. Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap, som tillsattes 2018, har fått i uppdrag att senast den 1 april 2021 lämna ett delbetänkande med förslag på ett sådant system.
Att dessa frågor utreds innebär inte att arbetet hos ansvariga aktörer ska sättas på paus under pågående och kommande utredningsarbete. Tvärtom måste arbetet fortgå. Regionerna har enligt gällande lagstiftning ansvar för att det finns läkemedel och annan nödvändig utrustning för den vård de ska bedriva. Det behöver därför finnas en viss lagerhållning av sådana förnödenheter i regionerna för att minska sårbarheten i vardagen. Vissa regioner har redan påbörjat arbete med att se över sin lagerhållning. Vidare kommer regeringen under perioden 2021–2025 att inrätta ett tvärsektoriellt näringslivsråd där näringslivet och branschorganisationer ska delta i utvecklingen av svensk försörjningsberedskap.
En viktig del i ett effektivt beredskapssystem är tydliga lednings- och ansvarsförhållanden för att skapa samordning mellan aktörerna i systemet. Regeringen har tillsatt Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05) som ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2021. Regeringen avser att fatta beslut om en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, högre regional, regional och lokal nivå. En sådan struktur ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser.
En annan viktig del i ett effektivt beredskapssystem är övade beredskapsplaner. All berörd vårdpersonal behöver få den utbildning och övning som krävs för att sjukvården ska kunna lösa sina uppgifter i kris och krig. Socialstyrelsen redovisade den 30 december 2020 regeringens uppdrag att stödja regionernas arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården. Rapporten innehåller bland annat förslag på hur fortsatt arbete ska bedrivas genom inrättandet av en modell för kunskapsstyrning av katastrofmedicin samt en modell för utbildnings- och övningsverksamhet.
En erfarenhet från pågående pandemi är att händelseutvecklingen kan ske mycket snabbt och oväntat, så ytterligare initiativ kan komma att behöva tas inom området. Regeringen har därtill under hösten inlett arbetet med att göra en översyn av den nuvarande nationella säkerhetsstrategin.
Stockholm den 15 januari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.