Nationell dag för att minnas seyfos offer

Skriftlig fråga 2018/19:600 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-04-30
Överlämnad
2019-05-02
Anmäld
2019-05-03
Svarsdatum
2019-05-08
Besvarad
2019-05-08
Sista svarsdatum
2019-05-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

År 1915 inleddes seyfo, ett av historiens absolut värsta folkmord, på armenier, assyrier/syrianer, greker, yazidier och andra minoriteter i Osmanska riket. Miljontals människor miste sina liv, och hundratusentals oskyldiga civila blev tvångsdeporterade från sina hem. Under dessa år begicks oerhört allvarliga krigsbrott mot mänskligheten, vilka kom att bli en inspirationskälla för Adolf Hitler när han planerade att utrota Europas judar. Även i våra dagar har vi sett hur dessa minoriteter, tillsammans med muslimska shiamuslimer, varit de främsta offren under Islamiska statens brutala härjningar i stora delar av världen.

Turkiets president Erdoğan valde under veckan att försvara deportationerna under det Osmanska riket med ett Twitterinlägg: "Flyttningen av de armeniska gängen och deras anhängare, som slog det muslimska folket, inklusive kvinnor och barn, i östra Anatolien, var den mest rimliga åtgärden som skulle kunna vidtas under en sådan period”.

104 år efter starten för folkmordet förnekas seyfo alltså fortfarande av Turkiets makthavare, och landets främsta företrädare ser delar av övergreppen, som man de facto erkänner, som fullt rimliga. Turkiet har därefter fortsatt att utan repressalier begå brott mot mänskligheten, samtidigt som omvärlden i många fall passivt sett på vilket vi tyvärr också ser genom omfattande exempel i såväl Turkiet som grannländerna Syrien och Irak.

Det minsta Sverige kan göra är att erkänna seyfo, vilket också riksdagen önskade redan 2010. Men att lyfta upp den 24 april som en nationell minnesdag för seyfos offer vore också ett erkännande:

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Kan det vara aktuellt för ministern och regeringen att framöver lyfta fram den 24 april som en nationell minnesdag i syfte att hedra offren från seyfo, likt den minnesdag som är tillägnat Förintelsens offer den 27 januari?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:600 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:600 av Markus Wiechel (SD)
Nationell dag för att minnas seyfos offer

Markus Wiechel har frågat mig om det kan vara aktuellt för regeringen att framöver lyfta fram den 24 april som en nationell minnesdag i syfte att hedra offren från seyfo.

Jag har ofta framhållit den vikt som jag och regeringen fäster vid att de allvarliga massövergrepp som ägde rum i slutfasen av Osmanska riket, och som drabbade bland annat assyrier och syrianer, diskuteras öppet och fördomsfritt. Det är regeringens uppfattning att detta arbete måste fortsätta.

Kunskap om de mörka kapitlen i vår historia hjälper till att förhindra att sådana övergrepp sker igen.

Vad gäller högtidlighållande av den 24 april finns inga planer på att inrätta den som en nationell minnesdag i Sverige. För regeringens del råder dock ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget.

Sverige deltar genom vår utlandsmyndighet regelbundet i de officiella ceremonier som årligen äger rum i Jerevan den 24 april och de svenska delegationer som gör officiella besök i Jerevan besöker även minnesmonumentet Tsitsernakaberd för kransnedläggning.

Stockholm den 8 maj 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.