Nationell bioekonomistrategi
Skriftlig fråga 2025/26:350 av Åsa Westlund (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-18
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Besvarad
- 2026-01-02
- Svarsdatum
- 2026-01-02
- Sista svarsdatum
- 2026-01-02
- Anmäld
- 2026-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
En stärkt bioekonomi, där bland annat fossila drivmedel ersätts med biobaserade alternativ, är avgörande för att skapa jobb och ekonomisk tillväxt, minska klimatutsläppen och stärka Sveriges beredskap.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en nationell bioekonomistrategi, inriktad på en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi.
Bioekonomiutredningen (SOU 2023:84) presenterades i två delar – båda under 2023. Trots att det nu gått mer än två år sedan utredningen slutfördes har regeringen ännu inte gått vidare med förslagen om en nationell bioekonomistrategi.
Mot denna bakgrund vill jag fråga klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Varför har ministern och regeringen ännu inte gått vidare med Bioekonomiutredningens förslag och lagt fram en nationell bioekonomistrategi?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:350 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:350 Nationell bioekonomistrategi
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2025/26:350 av Åsa Westerlund (S)
Nationell bioekonomistrategi
Åsa Westerlund har frågat klimat- och miljöministern varför hon och regeringen ännu inte har gått vidare med Bioekonomiutredningens förslag och lagt fram en nationell bioekonomistrategi.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
De areella näringarna är en viktig bas för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi. Sverige befinner sig mitt i omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi med ökat värdeskapande och möjligheter till ökad resurseffektivitet i biobaserade näringar som ska bidra till ekonomisk tillväxt och välfärd i hela landet samt till att nå miljö- och klimatmål och de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030.
Bioekonomiutredningen redovisade i mars 2023 delbetänkandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15) med ett förslag om ett långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. I november 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84) med förslag till en nationell strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder på kort och lång sikt för en växande bioekonomi.
Regeringen har gått vidare med flera av utredningens förslag. Det gäller bland annat förslagen som avser behov av ökad kunskap. I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) aviserade regeringen ökade medel till forskning och utveckling inom bioekonomiområdet och i mars 2025 fick Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att skapa ett nytt forsknings- och innovationsprogram inom bioekonomi inklusive skog i samverkan med berörda sektorer (L12025/00550). Myndigheten ska också enligt uppdraget etablera en forskarskola inom bioekonomi. Formas har för detta ändamål inrättat programmet Biosociety.
Vidare har en bokstavsutredare getts i uppdrag att främja tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfart och luftfart (LI2025/01033). I uppdraget ingår att analysera hur tillgången kan tillgodoses genom produktion i Sverige och genom import. Utredaren ska ta fram en handlingsplan för arbetet med att främja tillgången till hållbara, fossilfria och koldioxidsnåla drivmedel för sjöfart och luftfart. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026.
Bioekonomiutredningens förslag i övrigt bereds inom Regeringskansliet.
Stockholm den 2 januari 2026
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.