Nationell beslutanderätt om handelspolitiken
Skriftlig fråga 2014/15:569 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-25
- Överlämnad
- 2015-05-26
- Anmäld
- 2015-05-27
- Svarsdatum
- 2015-06-03
- Sista svarsdatum
- 2015-06-03
- Besvarad
- 2015-06-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Just nu pågår förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA, det så kallade TTIP-avtalet. Detta avtal har väckt visst medieintresse och har även debatterats flitigt av förespråkare och kritiker under en längre tid. Två handelsavtal som dock påverkar TTIP-förhandlingarna, men som är betydligt mer okända, är EU:s avtal med Kanada (CETA) respektive Singapore.
I och med Lissabonfördraget flyttades makt från medlemsstaterna till EU-kommissionen när det gäller att förhandla handelsavtal. Det är dock inte fastslaget vilken makt EU har att besluta om avtalen. Handelspolitiken är fortfarande en nationell angelägenhet. Om EU-kommissionen, efter en juridisk prövning, beslutar sig för att avtalen är att betrakta som så kallade blandade avtal innebär det att de även ska godkännas av de nationella parlamenten.
CETA-avtalet mellan EU och Kanada anses färdigförhandlat och befinner sig nu under juridisk prövning och ska översättas till medlemsstaternas språk innan det ska godkännas. Medlemsstaterna Österrike och Grekland vill dock omförhandla delar av avtalet, främst eftersom CETA-avtalet innehåller den omstridda ISDS-mekanismen, som möjliggör för storföretag att stämma stater.
Genom att många storföretag (främst amerikanska bolag) är verksamma i Kanada gör det att Sverige och andra medlemsstater kan komma att bli föremål för stämningar om dessa storföretag anser att vår nuvarande eller planerade lagstiftning begränsar deras tilltänkta vinster.
Singaporeavtalet, å sin sida, ligger just nu för prövning, så kallad legal opinion, hos EU-domstolen om huruvida det är en EU-kompetens eller en nationell kompetens att besluta om avtalet. Kommissionen har ställt ett antal frågor till domstolen, ett slags förprövning om hur domstolen tolkar Lissabonfördraget. Vilka frågor som ställts är dock inte offentliggjort.
Anser närings- och innovationsministern att CETA-avtalet och Singaporeavtalet är av nationell kompetens och därmed ska godkännas av Sveriges riksdag?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:569 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Damberg |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:569 av Håkan Svenneling (V) Nationell beslutanderätt om handelspolitiken
Håkan Svenneling har frågat mig om jag anser att CETA-avtalet och Singaporeavtalet innehåller bestämmelser som innebär att de är så kallade blandade avtal och därmed ska godkännas av Sveriges riksdag.
EU har en gemensam handelspolitik i enlighet med Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och har exklusiv kompetens på hela området för den gemensamma handelspolitiken.
När Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 utökades området för den gemensamma handelspolitiken till att även omfatta utländska direktinvesteringar, tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter. Lissabonfördraget innebar även att Europaparlamentets roll utökades från att vara rådgivande till att bli medbeslutande. Numera krävs alltså ett godkännande av Europaparlamentet för att ett nytt handelsavtal ska kunna träda i kraft.
En del i EU:s handelspolitiska strategi är att förhandla bilaterala- och regionala frihandelsavtal. I augusti 2014 avslutades förhandlingarna mellan EU och Kanada om ett frihandelsavtal (CETA). Det sker nu en juridisk granskning och översättning av avtalet. Förhandlingarna mellan EU och Singapore om ett frihandelsavtal avslutades i december 2012. Avtalstexterna har granskats juridiskt och paraferades den 20 september 2013. Nu pågår översättning av texterna.
Eftersom EU:s förhandlingar om handelsavtal vanligtvis omfattar ett brett spektrum av områden aktualiseras ofta frågan om de färdigförhandlade avtalen omfattar frågor som ligger utanför EU:s exklusiva kompetens.
Kommissionen meddelade därför den 4 mars 2015 att man kommer att begära ett yttrande från EU-domstolen i syfte att få klarhet i kompetensfördelningen på de områden som omfattas av frihandelsavtalen och om EU ensamt kan ingå avtalet med Singapore eller om EU:s medlemstater vid sidan om EU ska vara parter till avtalet. Kommissionen har dock formellt ännu inte överlämnat begäran om yttrande till EU-domstolen.
Många medlemsländer anser att CETA och frihandelsavtalet med Singapore innehåller bestämmelser som faller utanför EU:s exklusiva kompetens på handelspolitikens område och att avtalen är blandade och att de därför ska ingås både av EU och av medlemsstaterna. Sverige delar i princip den uppfattningen men avvaktar ett eventuellt ställningstagande från EU-domstolens sida.
Stockholm den 2 juni 2015
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.