nationalarkiv för film
Skriftlig fråga 2001/02:1200 av Sellén, Birgitta (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-22
- Anmäld
- 2002-05-28
- Besvarad
- 2002-05-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 maj
Fråga 2001/02:1200
av Birgitta Sellén (c) till kulturminister Marita Ulvskog om nationalarkiv för filmFilm i Sverige är ett stort och rikt kulturarv som är i behov av att vårdas. Det är också på gång genom den filmvårdscentral som ska byggas upp i Grängesberg.
Där ska filmer bevaras från många olika verksamheter som SVT, Filminstitutet, hembygdsrörelser, kyrkan, försvaret m.m.
För att få en helhetssyn på vad som finns så anser jag att staten bör ta ett beslut om att bilda ett nationalarkiv för all film.
I dag finns tre arkiv med nationellt ansvar för rörlig film och deras ägarformer är skiftande. Det finns både stiftelser och aktiebolag som är huvudmän och det innebär att det är svårt att få insyn i verksamheten. Den nya filmvårdscentralen föreslås för övrigt också bli en organisation i form av ett aktiebolag.
Det bör göras en översyn av hur verksamheten om rörlig film ska fungera och därmed få en helhetssyn, vilket bör leda till att regeringen inrättar ett nationellt arkiv för rörlig film där tillgängligheten är användarvänlig och med demokratisk insyn.
Min fråga till kulturministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att få en helhetssyn beträffande lättillgängligheten och användarvänligheten för rörlig film?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1200 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
den 29 maj
Svar på fråga 2001/02:1200 om nationalarkiv för film
Kulturminister Marita Ulvskog
Birgitta Sellén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få en helhetssyn beträffande tillgängligheten och användarvänligheten för rörlig film.
Enligt min mening finns redan en sådan helhetssyn. Den kan bl.a. utläsas i de av riksdagen antagna övergripande kulturpolitiska målen, t.ex. att bevara och bruka kulturarvet.
Frågeställaren menar att en viktig del av vårt kulturarv, den s.k. icke-fiktiva filmen, löper stor risk att bokstavligt talat försvinna. Av detta skäl har också frågan utretts och som ett första steg inrättas nu en filmvårdscentral i Grängesberg. Den kommer att ha som uppgift att bl.a. samla in, bevara och tillgängliggöra sådan film.
En organisationskommitté lämnade i slutet av april sitt förslag på hur denna verksamhet ska organiseras. Organisationskommittén har däremot inte lämnat förslag på vilken associationsform filmvårdscentralen ska ha. Detta har heller inte ingått i organisationskommitténs uppdrag. Huvudman för filmvårdscentralen är under innevarande år Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2003, enligt riksdagens önskemål (bet. 2001/02:KrU1), återkomma i frågan om det framtida huvudmannaskapet.
Det är riktigt som frågeställaren påpekar, att det i dag finns flera olika institutioner som ansvarar för film och rörlig bild i olika former: Statens ljud- och bildarkiv, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Sveriges Television AB. Dessa har visserligen olika ägarformer, men den statliga styrningen som sker genom det årliga regleringsbrevet garanterar insyn i respektive institutions verksamhet.
För att sammanfatta menar jag att inrättandet av en filmvårdscentral är ytterligare en del av den helhetssyn som jag anser redan finns rörande det kulturarv som finns i form av film och rörliga bilder.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

