Nästa svensk i rymden
Skriftlig fråga 2006/07:401 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-12-20
- Inlämnad
- 2006-12-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-01-15
- Besvarad
- 2007-01-16
- Svar anmält
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 december
Fråga
2006/07:401 Nästa svensk i rymden
av Cecilia Widegren (m)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Många svenskar har känt ett mått av stolthet de senaste dagarna och timmarna över vad Sverige kan vara med att bidra med via vår förste svenske astronaut som äntligen kommit iväg. Hans resa visar inte bara på vad vi kan åstadkomma gemensamt utan sätter också svensk rymdforskning, med basen i Kiruna, tydligare på kartan. Med uppmärksamheten i dagarna växer suget efter flera upptäckter och mer utveckling samt en önskan om att vara med och bidra till att flera gemensamma erfarenheter växer fram.
När resan är klar måste man börja fundera på när nästa svensk kommer att promenera i rymden. Denne förste svenske astronaut är väl bara den första men inte den sista svensken i rymden? Framför allt bör man fundera på frågan när den första svenska kvinnliga astronauten kommer att gå på en rymdpromenad. För att fortsätta utvecklingsarbetet måste regeringen ha tydliga mål och visioner med rymdpolitiken och flera svenskars möjlighet att delta i rymdsamarbetets internationella projekt.
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att konkretisera planerna för Sveriges engagemang i rymden framöver så att Sverige ska kunna fortsätta delta i utvecklingen av ny kunskap och nya rymdresor även i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:401 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson
Svar på fråga
2006/07:401 Nästa svensk i rymden
Näringsminister Maud Olofsson
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att konkretisera planerna för Sveriges engagemang i rymden framöver så att Sverige ska kunna fortsätta delta i utvecklingen av ny kunskap och nya rymdresor även i framtiden.
Jag håller med Cecilia Widegren om att Christer Fuglesangs framgångsrika resa verkligen tilldragit sig ett stort intresse i Sverige, och vi har all anledning att vara stolta. Vi ska komma ihåg att Fuglesangs resa har möjliggjorts genom att Sverige under flera decennier haft ett omfattande samarbete med andra europeiska länder inom den europeiska rymdorganisationen Esa. Rymdverksamheten är en föregångare när det gäller europeiskt samarbete, och vi ska fortsätta att utveckla detta.
Svensk rymdverksamhet bedrivs i stor utsträckning inom våra kunskapsintensiva industrier, så vid sidan av Esrange har vi verksamheter även i bland annat Göteborg, Trollhättan, Uppsala och Solna. Denna industri är med och utvecklar och bygger de rymdbaserade system som krävs för olika samhällsbehov såsom kommunikation, transport, övervakning och inte minst forskning. Rymdteknik är en helt naturlig del i vår kunskapsbaserade ekonomi.
Dessutom ställer rymdverksamheten enorma krav på kvalitet och teknik, vilket höjer kunskapsnivån inom industrin. Ett exempel är när svenskt kunnande inom raketmotorer kommer till nytta för att skapa nästa generations miljövänliga flygplansmotorer. Rymdforskningen ger också viktiga bidrag till ökad kunskap om klimat och globala miljöförändringar.
Det europeiska rymdsamarbetet utvecklas nu i snabb takt. En utveckling som även EU deltar i. I maj 2007 antas en EU-Esa gemensam rymdpolicy, och de gemensamma satellitprojekten Galileo och GMES är under utveckling. Sveriges mål för rymdverksamheten sammanfaller i mycket med Europas mål. Målen gäller bland annat att ha oberoende tillgång till rymden, att ha en kunskapsintensiv industri, att ha tillgång till samhällsviktiga tjänster och att bedriva högt kvalificerad forskning om jorden och universum.
Inom något eller några år kommer Esa troligen att söka efter flera astronauter. Det är min tro och förhoppning att många svenska kvinnor och män kommer att kunna kvalificera sig. Vi ska göra vad vi kan för det genom att satsa på en fortsatt stark samverkan på rymdområdet mellan stat, industri och forskning och utbildning.
Redan för innevarande år förtydligar vi verksamhetsmålen för Rymdstyrelsen, bland annat när det gäller betydelsen av det europeiska samarbetet, och som vi skrev i budgetpropositionen återkommer regeringen till frågan om den långsiktiga resursnivån på anslaget för rymdverksamhet.
Christer Fuglesang har tagit hela Sverige till rymden. Det är en historisk händelse, och som ansvarig minister ser jag fram emot uppgiften att förvalta det nykläckta intresset för detta område som är så viktigt för samhället, industrin och forskningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.