Närvaron av utländska miliser i Iran

Skriftlig fråga 2025/26:382 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2026-01-09
Överlämnad: 2026-01-12
Anmäld: 2026-01-13
Svarsdatum: 2026-01-21
Besvarad: 2026-01-21
Sista svarsdatum: 2026-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Närvaron av utländska miliser i Iran(pdf, 92 KB)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Den pågående protestvågen i Iran, som inleddes i slutet av december 2025, har snabbt kommit att bli en lovande folkrörelse mot den islamistiska förtryckarregimen. Tusentals iranier har tagit till gatorna i ladets samtliga regioner och i över 200 städer, med krav på regimskifte och slut på förtryck. Regimens svar har varit brutalt: Regimlojalaister har skjutit skarpt mot demonstranter och polis har gått in i sjukhus för att gripa skadade och arresterat tusentals, inklusive minderåriga. Ett okänt antal demonstranter har även dödats, och internet har stängts av nationellt för att hindra organisering och spridning av information.

Nu kommer alarmerande rapporter om att den islamistiska regimen i Teheran importerar förstärkningar från utlandet för att krossa de fredliga protesterna. Enligt flera oberoende källor, däribland Iran International och Institute for the Study of War (ISW), har iranskstödda irakiska shiamiliser från exempelvis irakiska Hashd al-Shaabi (Popular Mobilization Forces, PMF) skickats in i Iran. I städer som Kermanshah har ögonvittnen rapporterat arabisktalande milismän som samarbetar med Irans revolutionsgarde IRGC för att slå ned protester.

Hashd al-Shaabi är en paraplyorganisation för huvudsakligen shiamuslimska miliser i Irak, starkt knutna till IRGC. De har tidigare deltagit i strider i Syrien och Irak, och delar av dessa klassas som terrorister av bland annat USA. Att regimen nu använder dessa utländska krafter mot sina frihetssökande medborgare är ett tecken på desperation: inhemska säkerhetsstyrkor tvekar alltmer inför det folkliga upproret, och lojaliteten inom Basij och polis börjar svikta, vilket vi bland annat sett då poliser i flera städer har lagt ned sina vapen och applåderat demonstranterna.

Sverige och övriga världen får inte stå passiv, och det räcker inte att bara fördöma detta.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:

Vilka konkreta åtgärder kan vi förvänta oss från ministern och regeringen i det fall den iranska regimen använder sig av utländska miliser för att slå mot sin egen befolkning, och kan sanktioner komma att bli aktuellt?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:382 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2025/26:382 Närvaron av utländska miliser i Iran

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på frågorna 2025/26:382 Närvaron av utländska miliser i Iran, 2025/26:383 Internet till Iran, 2025/26:384 Frysta iranska tillgångar, 2025/26:387 Stängning av Irans ambassad och 2025/26:388 Skarpare sanktioner mot Irans regim av Marcus Wiechel (SD) samt fråga 2025/26:386 Utvecklingen i Iran av Björn Söder (SD)

Marcus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder som kan förväntas av mig och regeringen i det fall den iranska regimen använder sig av utländska miliser för att slå mot sin egen befolkning och om sanktioner kan komma att bli aktuellt; om vi avser att verka internationellt för att stärka iraniernas tillgång till oberoende internet, exempelvis genom stöd till tekniska lösningar som Starlink eller andra alternativa satellitbaserade kommunikationssystem; vilka åtgärder som jag avser vidta för att fler tillgångar kopplade till personer nära den iranska regimen ska frysas eller om möjligt användas för att bistå kampen för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i Iran; om jag kan tänka mig att överväga en stängning av Irans ambassad eller verka för annat tryck gentemot iranska diplomater, och i sådana fall hur; samt om jag avser gå vidare med att verka för kraftigt utvidgade sanktioner mot personer kopplade till den iranska regimen och dess system inom EU. Därtill har Björn Söder frågat mig vilka åtgärder, såväl diplomatiska som politiska, som jag och regeringen vidtar för att stödja det iranska folket i dess frihetskamp för ett demokratiskt Iran.

Det är en fruktansvärd utveckling vi nu ser i Iran. Myndigheterna har slagit ned på de landsomfattande protesterna med dödligt våld. Tusentals personer har dödats och ännu fler har frihetsberövats i samband med protesterna.

Samtidigt är den fullständiga vidden av situationen svår att tyda, eftersom iranska myndigheter har stängt ner internet och begränsat telekommunikationerna.

Regeringen har tydligt fördömt det dödliga våldet och understrukit att Irans regering har en skyldighet att respektera yttrande- och mötesfriheten. Utrikesdepartementet har kallat upp den iranska ambassadören för att kraftigt markera detta. Vi har också uppmanat Iran att omedelbart återställa tillgången till internet.

Möjligheten att på detta sätt framföra tydliga och skarpa budskap direkt till Iran är en av anledningarna till att Sverige har diplomatiska relationer med Iran, liksom med ett antal andra länder där styrelseskicket och politiken inte överensstämmer med svenska värderingar. De diplomatiska relationerna är en förutsättning för att agera i för Sverige viktiga frågor.

Det är viktigt att trycket på Iran från det internationella samfundet nu ökar. Därför driver regeringen på inom EU för nya sanktioner mot de ansvariga för Irans hårda repression mot fredliga demonstranter. Vi driver även på för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Samtidigt ser vi, tillsammans med våra likasinnade, kontinuerligt över våra verktyg för att på bästa sätt stödja det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för de mänskliga rättigheterna.

Stockholm den 21 januari 2026

Maria Malmer Stenergard