närradio
Skriftlig fråga 2000/01:1405 av Kihlström, Dan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-14
- Besvarad
- 2001-06-27
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1405
av Dan Kihlström (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om närradioNärradion gör det möjligt för ideella föreningar att utan större kostnader sända radioprogram i ett begränsat geografiskt område. Från början var närradion enbart ett språkrör för de lokala ideella föreningarna men sedan 1998 är det tillåtet att starta en förening enbart med syftet att sända närradio. Denna förändring har visserligen öppnat möjligheten för nya grupper att via radion nå ut lokalt men förändringen har även medfört att det ursprungliga syftet till viss del ändrats.
I dag blir det allt vanligare att föreningar startas med syftet att sända radio professionellt. Genom att begära sändningstillstånd i kommuner där det saknas närradio och närradioförening eller där närradio sänds i ringa omfattning får de möjlighet att sända reklamfinansierade program dygnet runt i kommersiellt syfte. De kan på detta sätt driva en vinstdrivande radiokanal utan att behöva ansöka om att få sända en kommersiell lokalradiokanal. Redan i dag finns aktörer som fått tillstånd att sända i över 20 kommuner. Hur är en sådan verksamhet möjlig utan att tillämpa samsändning eller nätverk? Jag ser en stor risk i att de ideella föreningarna successivt kommer att trängas undan när professionella aktörer börjar konkurrera om utrymmet. Närradion fyller då inte längre den ursprungliga funktion som den var ämnad för.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att grundidén med närradio inte förfelas?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1405 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog
Svar på fråga 2000/01:1405 om närradio
Kulturminister Marita Ulvskog
Dan Kihlström har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att grundidén med närradio inte förfelas.
De förändringar av reglerna för närradion som gjordes 1998 har inneburit att möjligheten att sända närradio förbättrats. Ändringarna innebar bl.a. att tillståndshavarkretsen utökades. Förbudet mot sändningar av centralproducerade program, det s.k. riksförbudet, behölls men undantaget från förbudet utvidgades till tio timmar per månad. Vidare utökades sändningsområdena och sändningsavgifterna avskaffades. Eftersom det ansågs att ändringen av riksförbudet innebar en viss risk för kommersialisering av närradion beslutades att bestämmelsen skulle utvärderas. Om utvärderingen visade att de nya bestämmelserna hade missbrukats eller att gränsen mot den kommersiella lokalradion blivit otydlig skulle en återgång till tidigare ordning övervägas (prop. 1997/98:77 s. 24).
Granskningsnämnden för radio och TV fick i uppdrag att efter två år utvärdera det utvidgade undantaget från riksförbudet. Nämnden har i sin utvärdering konstaterat att den nya bestämmelsen i sig inte inneburit en ökad kommersialisering av närradion. Dock menar Granskningsnämnden att den nya regeln tillsammans med de övriga ändringar i lagstiftningen som genomfördes 1998 förefaller ha ökat förutsättningarna för reklamfinansierade musiksändningar och nätverksbildningar.
Regeringen är medveten om att det i dag är vanligare att föreningar startas i syfte att sända radio professionellt. Under en tid har utvecklingen på detta område noga följts av Kulturdepartementet. Det har visat sig nödvändigt att närmare undersöka det faktum att kommersiella krafter blivit allt vanligare i närradion. Jag kommer därför att påbörja ett arbete för att gå igenom förhållandena på närradioområdet. Detta för att fastställa vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att det ursprungliga syftet med närradion inte ska urholkas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.